ARBETSDOMSTOL modan av parterna, tjänstgöra som opartiska ordf, i skiljenämnder för lösandet av sådana tvister. De skola ha fullgjort, vad författningarna föreskriva om dem, som må nyttjas i domarämbeten. Endast sällan hänskjutes en tvist till domarens avgörande; t. o. m. 1925 hade detta endast förekommit i ett fall, varemot a. suttit som ordf, i skiljenämnd i 219 fall. 1927 funnos a. i städerna Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund, Örebro, Gävle och Härnösand. Deras arbetsbörda har varit mycket växlande, över 8/s av alla fall komma på arbetsdomaren i Stockholm. T. E-r. Arbetsdomstol, den domstol, som enl. 1928 Ars lagar om kollektivavtal och arbetsdomstol har att avkunna domar i mål, fallande under dessa lagar. Den består av ordf, och 6 led. Samtliga led. utses av konungen, 2 på förslag av Svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd och 2 efter förslag av Landsorganisationen, övriga led. skola vara neutrala och en av dem, jämte ordf., skall ha tjänstgjort som domare. Domstolen avgör utan överklagningsrätt frågor rörande kollektivavtals giltighet, bestånd och rätta innebörd och påföljder av förfarande som strider mot kollektivavtal el. lagen om kollektivavtal. Benämningen a. har även använts om Centrala skiljenämnden (se d. o.). T. E-r. Arbetseffektivite't, se Rationell arbetsledning. Arbetsenhet, se Arbete, Energi och Måttsystem. Arbetsfred. De förödande striderna på arbetsmarknaden ha framkallat åtskilliga förslag och åtgärder för fredligt biläggande av arbets-tvist (se d. o.). Antingen har man härvidlag sökt utjämna intressemotsättningen mellan företagare och arbetare genom att göra de senare intresserade i företagets vinstresultat, t. ex. genom andel-i-vinst-system (se Industriell demokrati), el. också har man sökt förhindra, att motsättningen tar sig uttryck i öppna konflikter. Storartade resultat ha därvid uppnåtts genom det statliga förlikningsväsendet. I ett flertal länder, i Sverige genom 1928 års lag om kollektivavtal (se d. o.), har man sökt lagfästa den rättsordning, som genom kollektivavtalen uppbyggts på arbetsmarknaden. T. E-r. Arbetsfredskonferensen, konferens mellan representanter för arbetsgivare och arbetare, sammankallad i nov. 1928 av K. m:t på initiativ av statsrådet Sven Lybeck för att överlägga angående möjligheterna att stärka samhörighetskänslan mellan företagare och arbetare samt på frivillighetens grund åvägabringa ökad samverkan dem emellan. Ang. likartade strävanden i utlandet, se M ond i sm. A. uttalade önskvärdheten av att en delegation tillsattes med uppgift att sammanfatta vid a. framkomna synpunkter och uppslag, i vad de vunnit mera allmän tillslutning från deltagarnas sida, samt framlägga förslag till åtgärder, ägnade att förverkliga a:s syfte, främjandet av samförstånd och arbetsfred till gagn för näringslivet och samhället i dess helhet. A. hemställde till Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen att utse vardera 5 ledamöter i en sådan delegation ävensom till K. m:t att utse ytterligare ett antal ledamöter, däribland representanter för ingenjörer och underbefäl. Den på sådant sätt utsedda delegationens förhandlingar öppnades i Stockholm av socialminister Lübeck 23/i 1929. Till ordförande valdes landshövding O. von Sydow. Bland de frågor, varpå delegationen borde inrikta sig, nämnde socialministern upplysningsverksamheten, utbildningen av arbetsbefälet till goda arbetsledare, rationaliseringen och ackordssätt-ningen. Litt.: »Arbetsfredskonferensen i Stockholm 1928» (1929). T. E-r; B. L-th. Arbetsfysiologi är den del av fysiologien, som undersöker den mänskliga arbetsförmågan under olika förhållanden för att utröna det effektivaste sättet för utförandet av visst yrkesarbete. Uppslaget till dessa undersökningar gavs av den amerikanske ingenjören Taylor (se denne). De fördes betydligt framåt, då man inriktade dem på att kontrollera kroppens ämnes- och energiomsättning vid olika former av arbete. Sådan kontroll blev möjlig, sedan man funnit bekväma metoder att mäta en människas syrgasupptagande och kolsyreavgivande. Ju mindre syrgas, som åtgår för att utföra ett visst arbete, dess mer rationell är från fysiologisk synpunkt den därvid använda arbetsmetoden. — Sedan 1913 äger Tyskland ett särskilt institut för ifrågavarande undersökningar, Kai-ser-Wilhelms-inst. för a., och både därifrån och från olika fysiologiska laboratorier i England, Danmark och Amerika ha under sista decenniet offentliggjorts en stor mängd undersökningar av olika former av mänskligt arbete från fysiologisk synpunkt. Några viktiga problem, med vilka a. sysslar, är att bestämma olika arbetsformers syrgas-kostnader, att undersöka den mänskliga muskelmaskinens verkningsgrad vid olika slag av arbete, samt att utröna trötthetens inverkan på sättet att utföra ett visst arbete. — Om man känner en persons syrgasförbrukning i vila och bestämmer den under arbete, erhålles som differens vad det utförda arbetet kostar i syrgasförbrukning. Härvid spelar övning en stor roll, i det att vid ökad sådan en serie onödiga birörelser bortlägges, varigenom syrgaskonsum-tionen sjunker. Slutl. utföres arbetet med det — 123 — — 124 —