ARBOGA Ä upprätthålles regelbunden ångbåtstrafik; genom Hjälmarekanal, som stöter till Arbogaån ung. en halv mil nedanför A., finns möjlighet till båtledes förbindelse med Hjälmarbäckenet. I A. finnas sjukhus, läroverk med anor från medeltiden, och teknisk aftonskola. I staden utges och tryckes »Arboga tidning». Tillsammans med landsförsamlingen och Sätterbo s:n bildar A. ett pastorat ingående i A. kontrakt, Västerås stift. G. N-g. Historia. I samband med grundläggningen av franciskanerklostret år 1285 började ett större samhälle uppstå vid Arboga. 1330 påträffar man för första gången sigill från A.; dess äldsta kända stadsprivilegier äro från 1480. Under medeltiden och början av nyare tiden var A. genom sin avsevärda handel och industri en ganska betydande stad. Dess ställning avspeglar sig i mängden av riksdagar och Arboga kontrakt, Västerås stift, omfattar pastoraten Arboga stads- och landsförsamlingar samt Säterbo, Medåker och Himmeta, V. Skedvi; 10,455 inv. (1928). H. S-n. Arboga landsförsamling, s:n i Åkerbo hd, Västmanlands län, intill Arboga; 59,84 kvkm., därav 57,96 kvkm. land; 1,403 inv. (1928; 24 inv. pr kvkm.); 26,65 kvkm. odlad jord (1919; 46,o % av landarealen), 25,39 kvkm. skogs- och hag-mark. Sockenkyrkan uppförd o. 1280 och bekant för sitt vackra altarskåp, ligger inom Arboga stad. — Pastorat: Arboga stads- och landsförsamlingar samt Säterbo, Arboga kontrakt, Västerås stift. H. S-n. Arboga mekaniska verkstad, a.-b., stiftat 1888. Mekanisk verkstad, gjuteri och elektrisk kraftstation. Aktiekapital 31/i2 1927: 950,000 kr. Årligt tillverkningsvärde: c:a 800,000 kr. Antal arbetare o. 180. Styrelsens säte är Arboga. B. L-th. Arboga 1703. Kopparstick av Aveelen i »Arboga känning« (1737). kyrkomöten, som höllos där. Särsk. märkes riksdagen 1435, då borgare och bönder tillätos deltaga för första gången. Vid samma riksmöte valdes Engelbrekt till rikshövitsman. Bland politiska händelser under nyare tid märkes antagandet av Arboga artiklar 1561. Därefter började A:s nedgångsperiod; med stora ofreden under Karl XII sjönk det tillbaka i obetydlighet och levde under de följande århundradena ett tynande liv. Under de sista decennierna har en ganska betydande industri börjat uppstå. — Litt.: G. Bergström, »Arboga krönika» (1909). N. H-g. Arboga artiklar, en av ständerna 14/4 1561 antagen stadga om de av Gustav Vasa skapade hertigdömenas ställning till riket i övrigt; genom denna stadga inordnades Erik XIV:s bröder, vilka tidigare varit relativt självständiga furstar, under riksenheten, och det medgavs dem endast vissa inkomster och rätt att utnämna vissa lägre ämbetsmän. R. G. Arboga'stes, romersk statsman under senantiken av frankisk nationalitet. A. utmärkte sig som fältherre under Gratianus och blev under Valentinianus II den ledande mannen i dennes riksdel, de v. provinserna. 392 inträffade en brytning mellan kejsaren och A., vilken ändade med den förres mord el. självmord. A. upphöjde Eugenius till kejsare men förblev själv den egentlige ledaren. A., som var hedning, understödde nu öppet den gammalromerska hedendomens reaktion; gudabilder buros i spetsen för soldaterna, och segergudinnans staty restes åter i senaten. Hans hedniska partitagande bragte honom i strid med kyrkan och omöjliggjorde en uppgörelse i godo med de ö. provinsernas kejsare Theodo-sius. I ett krig med denne led A. nederlag 394 och berövade sig själv livet. S. Bin. Arboga å, tillflöde till Mälaren, 140 km. lång och med ett nederbördsområde av ung. 3,700 kvkm. Ån, som har ett oregelbundet och sjö- — 157 — — 158 —