ARDENNES i n. av karbonska lager, bland dem Belgiens stenkolslager i Sambredalen. Högardennerna s. ö. om linjen Chimay—Givet—Han—Marche —Verviers ha kalla vintrar och riklig nederbörd samt uppfyllas till största delen av skogar, mossar och betesmarker. Något råg, havre och potatis odlas, men boskapsskötseln betyder mera. A:s förland n. v. om nämnda linje fram till Sambredalen består av området mellan Sambre och Meuse och ö. härom av Condroz. Dessa lägre områden ha stora skogar men också, där berggrunden utgöres av kalksten, bördiga åkerfält. De små städerna äro marknadsplatser för produkter från åkerbruk och boskapsskötsel. De mest betydande kommunika-tionslederna genom A. äro järnvägen i Meuse-dalen och järnvägen mellan Luxemburg och Namur; floden har också kanaliserats för mindre fartyg. G. N. Ardennes [-dä'n], dep. i n. Frankrike vid gränsen till Belgien; 5,253 kvkm., 297,448 inv. (1926). A. strax n. om linjen Hirson—Méziè-res—Sedan uppfylles av Ardennerna, som i Croix-Scaille nå 504 m. ö. h. S. härom vidtager Pariserbäckenet med jurakalksten kring Meuse, ett smalt bälte av lerig kritsandsten, tillhörande Champagne humide, och längst i s. kring Aisne en kritsandstensplatå inom Champagne pouil-leuse. Givande åkerbruk i dalgångarna. Bland industrierna må nämnas: hyttor och stålverk i Vireux-Molhain, järn- och maskinindustri i Charleville-Mézières, Mohon och Stenay samt ett flertal ullgarns spinnerier. Canal des A. sammanbinder Meuse med Aisne. Huvudstad Mé-zières, 10,002 inv. (1926). G. N. Arde'nte (ital.), mus., »med glödande känsla». Ardelta, dvärgrördromsläktet, tillhörande fam. hägrar (se d. o.). Ardigö, Roberto, italiensk filosof (1828— 1920), ingick först på den prästerliga banan men övergav vid 40 års ålder sin religiösa ståndpunkt och ägnade sig uteslutande åt undervisningsverksamhet samt blev 1881 prof, vid univ. i Padua. A. är stiftare av den italienska positivismen; hans system, framlagt i »Opere filosofiche» (11 bd, 1882—1918), skiljer sig från de andra positivistiska strömningarna genom en mera vaken kritik och genom att starkt framhäva kunskapsteorien. A. utesluter strängt varje transcendent element och erkänner ingen annan verklighet än den oändliga, universella naturen, behärskad av en utvecklingslag, som förverkligas genom en dif-ferentieringsprocess (övergång från det obestämda till det bestämda). Litt.: G. Marchesini, »Roberto Ardigö» (1922), H. Höffding, »Möderne Filosofer» (1904). L. L. ArdFsia, tropiskt växtsläkte av fam. Myrsi-ndceæ, innefattande mer än 200 arter, vilka samtliga äro ständigt gröna träd el. buskar med vita el. rosenröda blommor. A. crenuldta från Östasien, ofta odlad i varmhus, har röda, bärlika frukter, vilkas embryo växer ut, medan dessa ännu sitta kvar på moderväxten (vivipari, se d. o.). I bladkanten finnas knutlika ansvällningar, förorsakade av symbiotiskt levande bakterier. [O. Gz.] Ardmore [ä'dmåa], stad i s. Oklahoma, U. S. A., 14,181 inv. (1920). Bomullshandel. J. C. Ardoye [ardpa'], stad i prov. Västflandem, Belgien, 25 km. s. om Brügge, 6,342 inv. (1927). Stora väverier. M. P. Ardre, s:n i Kräklinge ting, Norra hd, Gotlands län, s. v. om Östergarnhalvön; 38,kvkm. (allt land); 534 inv. (1928; 14 inv. pr kvkm.); 4,52 kvkm. odlad jord (1919; 11,7 % av arealen), 22.88 kvkm. skogs- och hagmark. Skog omsluter på alla sidor A:s kring kyrkan (från o. 1200, senromansk stil) lokaliserade huvudbygd och avstänger denna från kusten, som endast längst i s. kring Ljugarns hamnplats (se d. o.) företer bebyggelse. Fornminnen finnas ss. bildstenar, medeltida stenhus och ruiner av ett medeltida kapell (1,5 km. s. om A:s kyrka). — Pastorat: östergarn, A. och Gammelgarn, Medelkontraktet, Visby stift. J. C. Ardrossan [ädrå'san], hamnstad i grevskapet Ayr, Skottland, vid Firth of Clyde, 7,214 inv. (1921). Järnverk och stenkolsexport. J. C. ArduFna (Cari'ssa), växtsläkte av fam. Apocyna'ceæ med 20 i Afrika och Australien inhemska arter, buskar med utspärrade grenar och kraftiga, ofta gaffelgrenade tornar. Den hårda, glänsande veden av A. spindrum användes till förfärdigande av kammar och svarveri-arbeten. Det närstående släktet Acocanthe'ra (Toxicophloea), som saknar tornar, innehåller i veden, särsk. av A. abyssi'nica, ett häftigt verkande gift, ouabaijo, vilket av somalinegrer och zulukaffrer begagnas som pilgift. O. Gz. Ardwick [ä'dpik], se Manchester. A'rea (lat.), öppen plats, slät yta, ytinnehåll. Areal (lat. a'rea, yta), ytinnehåll, ytvidd. Arealfackverk el. ytfackverk, en numera ej använd skogsindelningsmetod för avverkning. Se Skogsindelning. Are'ca, palmsläkte, innefattande 14 arter med utbredning från Malakka till Nya Guinea. Viktigast är A. cate'chu, arekapalm, betelpalm, — 183 — — 184 —