ARENSKIJ (1773—1823). A. företog från sin ungdom till sin död vidsträckta resor i Europa för naturvetenskapliga och arkeologiska forskningar. Vid olika besök i Norge sysslade A. med runforsk-ningar och gav pålitliga, med goda kritiska anmärkningar försedda läsningar av norska runstenar. Hans samlingar äro otryckta och förvaras i Nationalmuseet i Köpenhamn. N. L. R. Arendt, Rudolf, tysk kemist (1828—1902), lärare vid handelsskola i Leipzig, skrev populära kemiska arbeten, bl. a. »Technik der an-organischen Experimentalchemie» (2 bd, 1881; 5 Aufl. av Doermer 1925); »Leitfaden für den Unterricht in der Chemie und Mineralogie» (15 uppl. av Doermer 1922) och redigerade sedan 1862 »Chemisches Zentralblatt». [Lj.] Arendt, Theodor, tysk geofysiker (f. 1860), var 1909—24 avdelningschef vid Preussisches meteorologisches Institut och utgav institutets »Ergebnisse der Gewitterbeobachtungen». A. har företagit undersökningar över luftelektriciteten och optiska fenomen i atmosfären. A. L-dh. Arène [arä'n], Paul, fransk förf. (1843— 96), Daudets icke namngivne medarbetare i »Lettres de mon moulin» (1868) samt Provence’s förhärligare. A. skrev noveller och berättelser, bl. a. »Au bon soleil» (1881), »Contes de Paris et de Provence» (1887), »Le Midi bouge» (1895), vilka alla utmärka sig för skildringens åskådliga, konstnärliga kraft. Hans romaner betraktas som mindre vällyckade. — Litt.: L. Petry, »Paul A.» (1911). [A-f N.] Arenenberg el. Arenaberg, slott i kantonen Thurgau, Schweiz, vid Bodensjön, ägt av drottning Hortense och senare kejsarinnan Eugénie, som 1906 skänkte det till kantonen. M. P. Are'nga, växtsläkte. Se Sockerpalm. Areni'cola, sandmask, ett släkte tillhörande ordn. borstmaskar (se d. o.). Huvudsegmentet är litet, saknar bihang. Segmenten på kroppens främre, förtjockade del bära endast små fotknölar med borst, under det att de därpå följande segmenten även bära greniga gälar. Kroppens bakre del saknar bihang. Sandmaskarna gräva Arenicola marina. — 189 — gångar i sanden och livnära sig av de i denna förekommande organiska ämnena. En art, A. marina, förekommer allmänt vid Europas kuster, men går ej in i Östersjön. Användes som agn, s. k. »orm», vid fångst av flundrefisk. H. B-n. Arenius, Olof, målare (1701—66), utbildades i Stockholm och utlandet, företrädesvis Holland, verkade från 1720-talets senare del i Stockholm som porträttmålare, en tid också ss. lärare vid Kungl. ritareakad. Som konstnär står A. Självporträtt av Olof Arenius. på övergången från barocken till rokokon, med inflytande bl. a. från Pilo. Porträtt av honom finnas på Gripsholm, i flera Stockholmssam-lingar (t. ex av Augustin Ehrensvärd i Veten-skapsakad.) och i universitetens samlingar (kanslersporträtt); bland hans bästa är porträttet av C. Hårleman (Observatoriet, Stockholm). E. Wrgl. Arensburg, estn. Kuressaare, stad på ösels sydkust, Estland. 4,038 inv. (1922), därav 79 % ester, 12 % tyskar, 5 % ryssar. Badort med goda gyttjebad. Fartyg kunna ej gå in till A. utan lägga till i den 4 km. därifrån belägna Ro-masaars hamn. M. P. Arenskij, Anton Stepanovitj, rysk kompositör (1861—1906), utbildad vid konservato-riet i Petersburg, lärare i komposition vid kon-servatoriet i Moskva 1883, dirigent för hov-sångarekapellet i Petersburg från 1895. A. kom — 190 —