ARGENTINA språkbruk — stater samt 10 territorier (se ovan). Delstaterna ha egna representationer och folkvalda guvernörer. I spetsen för republiken slår en ansvarig president, vald för 6 år av elektorer, vilka i sin ordning utses av de medborgare i förbundsdistriktet och provinserna, som äro röstberättigade vid val till deputeradekammaren (medlemmar av kongressen och avlönade statsfunktionärer dock undantagna). Presidenten kan ej omedelbart återväljas; valbar till posten är varje infödd argentinare, som fyllt 30 år och är romersk katolik. En v. president utses enl. samma grunder. — Kongressen består av senaten och deputeradekammaren. Senaten räknar 30 medl., därav 2 för huvudstaden och 2 för varje prov., oberoende av dennas befolkningssiffra. Valen förrättas i provinserna av dessas representationer, men i huvudstaden av elektorer, ss. vid presidentvalet. Valperioden är 9 år; Vs förnyas vart 3:e år. Valbar är den man, som fyllt 30 år, minst 6 år varit argentinsk medborgare och äger en årlig inkomst av högst 2,000 pesos el. däremot svarande kapital. Självskriven talman i senaten är republikens v. president. Deputeradekammaren har f. n. omkr. 160 ledamöter, valda efter folkmängd. Rösträtten är enhetlig över hela landet och är tillerkänd varje manlig medborgare, som fyllt 18 år, med undantag bl. a. för dem, som äro intagna i fattiginrättning, andliga, som leva i slutna samfund, samt — för ett visst antal år — personer, som dömts för vissa uppräknade brott. Valbar är den, som fyllt 25 år och minst 4 år varit argentinsk medborgare. Valperioden är 4 år; hälften av kammaren förnyas vartannat år. Valplikt infördes 1912. Varje prov, bildar en valkrets och så även huvudstaden. När mer än två skola väljas, tillämpas ett s. k. limitativt system (se d. o.), d. v. s. väljaren uppför på sin valsedel ett något mindre antal namn (omkr. 2/s) än det, som skall väljas. På finanslagstiftningen har deputeradekammaren enl. författningen till en viss grad större inflytande än senaten. Ministrarna, som äro ansvariga inför kongressen, få ej vara medlemmar av denna men ha rätt att närvara vid dess sammanträden och deltaga i debatterna. Karakteristisk för Argentina, liksom för U. S. A., är statschefens framträdande roll. J. E. N. Rättskipningen handhaves av förbunds- och provinsdomstolar. De förstnämnda äro: domstolar i första instans inom varje prov, och territorium, 5 appellationsdomstolar och slutl. högsta domstolen i Buenos Aires med 5 oavsätt-liga domare, vilka utses av presidenten med senatens samtycke. Beträffande provinsdomsto-larna märkes, att varje provins har sitt särskilda system med olika instanser. J. E. N. Förvaltningen ledes dels av centralregeringen,, dels av provinsernas guvernörer. De senare väljas av folket för 3—4 år och ha rätt stor makt. I territorierna, vilka i likhet med förbundsdistriktet stå under mera omedelbart överinseende av centralregeringen, utses guvernören av presidenten. Kommunal självstyrelse är rådande. J. E. N. Armén. Presidenten är högsta myndighet i fråga om nationalförsvaret, krigsdep. innehar arméns centrala ledning. Generalinspektören för stridskrafterna biträder krigsministern och är inför honom ansvarig. Generalstaben om-händerhar krigsförberedelsen. Landet indelas i fem militärdistrikt, vart och ett för en division. Armén indelas i 1) aktiva armén och dess reserv, omfattande fast anställda och värnpliktiga i åldern 21—30 år; den är indelad i fem divisioner, tre kavalleribrigader samt bergstrupper; 2) nationalgardet, omfattande officerare, underofficerare och värnpliktiga i åldern 31—40 år samt 3) territorialgardet, värnpliktiga i åldern 41—45 år. National- och territorial-gardena ha ung. samma indelning som aktiva armén. De värnpliktiga undergå ett års utbildning i aktiva armén; fredsstyrkan uppgår 1926 —27 till 27,000 man; krigsstyrkan beräknas till något över 1/* mill. man. Beväpningen utgöres av 7,85 mm. gevär av Mausers system, kulsprutor av Maxims system, 7,5 och 13 cm. kanoner samt 10,5 cm. haubitser. E. O. B. Flottan består av 2 slagskepp om 32,000 ton (av stapel 1911), 4 pansarkryssare om 7,000 ton, 2 jagare om 1,650 och 4 jagare om 1,000 ton jämte äldre materiel. Under byggnad äro 2 kryssare om 6,500 ton och 3 flottiljledare om 2,350 ton. H. S-k. Mätt och mynt. Myntsystemet, som är reglerat i lag av 1881, grundar sig på guldpeson (= 100 centavos). Före 1881 gällde den gamla spanska räkningen: 1 onza= 17 piaster (pesos) å 8 realer. Om utmyntningen se Argentino, Peso och Cent a vo. Oftast har i A. enbart sedelmynt varit i omlopp. Papperspesons värde stadfästes 1899 till 44 centavos i guld. — Vid sidan av metersystemet, som infördes 1887, användas ännu några av de spanska måtten; bl. a.: 1 legua — 5,196 m., 1 quintal (=4 arrobas = 25 libros) = 45,937 kg. N. L. R. Ekonomisk geografi. Jordbruket är numera huvudnäring. 7,8 % (213,420 kvkm.) av A:s yta är åker (1922—23). I stort sett är sädesodlingen koncentrerad till Pampas, som rymmer mera rikedom än hela den övriga republiken. Störst areal upptager vetezonen med 20 å 40 % av åkem odlad med vete; den sträcker sig som ett bågformigt bälte från Bahia Blanca genom prov. Buenos Aires, La Pampa, Cördoba och — 221 — — 222 —