ARGENTINA varav 40 % i prov. Buenos Aires, där den rikliga vattentillgången, separation av ungdjur och import av rasdjur äro faktorer, som förbättra näringen, ö. om en linje Bahia Blanca-Buenos Aires är den fuktiga leran ett hinder för alfalfa-odling, men den naturliga vegetationen är där utmärkt. I området kring Paranå-Uruguay beta 29 % av A:s nötboskap. Under världskriget gjorde mjölkhushållningen stort uppsving. Centrum för framställning av mejeriprodukter är ett litet område kring Buenos Aires och La Plata, som utmärkes av små gårdar med intensiv drift, inriktad på att förse de stora städerna med vegetabilier och mejeriprodukter, medan A:s agrikultur i allm. vilar på storgods (estancias) med extensiva metoder. — Antalet får har till 8,118,950 hl. — Industrien, vars utveckling hämmas av brist på kol och vattenkraft, arbetar huvudsaki. på förädling av jordbrukets och boskapsskötselns produkter. Ledande är köttfrys-nings- och köttpackningsindustrien samt kvarnindustrien. Världens största slakteri och kött-frysningsfabrik med en daglig kapacitet av 5,000 nötboskap och 10,000 får finns i Buenos Aires. Vidare finnas fett-, såp-, sko-, bomulls- och yllevarufabriker, som arbeta under skydd av höga tullar. Sockerfabrikationen är koncentrerad till Tucumån och Jujuy; kvebrachoextrakt tillverkas i Chaco, vin i Mendoza och San Juan. 80 % av alla fabriksvaror framställas i Buenos Aires’ stad och provins. Inalles finnas i A. c:a 50,000 industrianläggningar. — Handeln Ullmagasin på en argentinsk lagård. minskats från 74 mill. år 1895 till 36 mill. år 1922, något som står i samband med landets utveckling från huvudsaki. boskapsskötande till sädesproducerande land. Nära 33 % av antalet tillhöra prov. Buenos Aires; de äro av köttpro-ducerande typ, medan Corrientes-Enlre Rios’ 16 % samt Patagoniens 25 % äro av ullprodu-cerande typ. Hästarnas antal uppgick år 1922 till 9,432,421; svinens till 1,436,638; de sistnämnda äro huvudsaki. koncentrerade till majs-linregionen (33 %). — Skogsbruket är obetydligt; endast kvebrachoträdet på Chacos, som ger världens viktigaste garvämne, har värde. — Mineralbrist hindrar vidsträckt bergsbruk. Kol och järn saknas praktiskt taget; obetydliga kvantiteter guld, silver, koppar, bly och zink ha hämtats från de v. bergstrakterna, men med ringa vinst på gr. av transportsvårigheter. Mera betydande är tungsten, salt och borax samt i sht petroleum, vars produktion år 1927 uppgick speglar ytterligare landets allmänna ekonomiska karaktär: produktionsöverskott av jord-bruksalster och en brist på övriga industrialster, som måste täckas genom import. A:s viktigaste export- och importvaror 1926: Export: Jordbruksprodukter Guldpesos Majs................................. 126,896,000 Vete ................................ 117,691,000 Lin ................................. 111,774,000 Havre ................................ 14,984,000 Vetemjöl ............................. 12,095,000 Animala produkter Fruset kött.......................... 117,593,000 Ull .................................. 69,259,000 Hudar och skinn ...................... 61,288,000 Smör ................................. 19,438,000 Fett ................................. 17,060,000 Skogsprodukter ....................... 19,218,000 Uppslagsbok II. ____ 225 8 — 226 —