ARRENDE och starkt befäst, har betydande maskin- och vävnadsindustri (jfr Vävda tapeter) samt ölbryggerier och spannmålshandel. H. S-n. Under världskriget var A. skådeplats och föremål för talrika strider. Ehuru beläget utanför härflygeln i den första tyska offensiven 1914, nåddes dock A. i början av sept. av tyska trupper. Sedermera blev A., ss. utgörande bl. a. en viktig vägknut, en av brännpunkterna i de efter Marneslaget inträ-lande ställningsstriderna. I oktoberslaget vid A. s. å. tillkämpade’ sig den på h. flygeln nyin-satta 6:e tyska armén (kronprins Rupprecht) övergången över La Bassée-kanalen n. om A. och erövrade delvis den s. k. Lorettohöjden. Tack vare hårt motstånd av 10:e franska armén och ett mot slutet av månaden igångsatt motanfall kom emellertid A., ehuru bombarderat, ej innanför de tyska ställningarna; fronten gick nära ö. om staden i riktningen n.—s. — Våren 1915 sökte fransmännen med en anfalls-styrka om 12 kårer framtränga över A. — Ca-rency med huvudriktning mot Lille. Striderna i samband därmed pågingo från början av maj till mitten av juni. Resultatet blev en obetyd lig förskjutning ö. ut av fronten, som nu kom att gå över S:t Laur^nt—Neuville—Souchez. J slutet av sept. s. å., i samband med en då igångsatt offensiv i Champagne, upprepade fransmännen anfallet, denna gång med 75 fördelningar och o. 5,000 pjäser. Även nu blev resul-talet ringa: en uträtning av fronten närmast n. om A. — Våren 1917 ägde ånyo en ententeof-fensiv rum (2/4—2%>), i det engelska stridskrafter angrepo n. om A., franska vid Aisne. A. blev nu en av samlingspunkterna för de engelska trupperna. Bl. a. förlädes ej mindre än tre fördelningar, o. 50,000 man, i beredskap i stadens för ändamålet utvidgade underjordiska utrymmen. Likaså samlades till A. oerhörda mängder artilleriammunition. Anfallets tyngdpunkt riktades mot höjden vid Vimy, vilken i mitten av april föll i engelsmännens händer. Nya anfall medförde ytterligare någon terrängvinst, så att fronten kom att gå över Lens—Mé-ricourt—Arleux—Gavrelle, vilka orter betecknade 6:e tyska arméns ställning. — I tyskarnas våroffensiv 1918 gick 17:e arméns (v. Below) anfallsriktning över A. Efter grundlig artilleriförberedelse sökte infanteriet (7/4 och följande dagar) att framtränga på ömse sidor cm Scarpe men förgäves. Så följde till slut, 28/s s. å., engelsmännens motoffensiv, vilken framgick längs vägen A.—Cambrai, syftande mot ryggsidan av den tyska s. k. Wotanställningen (se Världskriget). — Litt.: E. Foulon, »A. sous les obus» (1915). T. H-m. A'rrausköldpadda, en sydamerikansk söt-vattensköldpadda, tillhörande släktet Podocne-mis (se d. o.). A'rrebo, Anders Christensen, dansk skald (1587—1637). Som ung präst blev A. biskop i Trondhjem. Glad och skämtsam blev han emellertid avsatt på gr. av en falsk angivelse. Han fördjupade sig då i Davids psalmer, översatte dem kongenialt, togs till nåder 1625 och blev 1626 präst i Vordingborg. Mest berömd är han genom sitt epos »Hexaèmeron», där han närmast efter mönster av den franske senrenässansskalden Du Bartas skildrade skapelsedagarna. Det blev i sin tur förebild för Haqvin Spegels »Guds verk och vila». H. B-s. Arrenda'tor, jur., den som genom arrendeavtal erhållit rätt att bruka fastighet. Se Arrende. Arre'nde, avtal, varigenom jord upplåtes till brukande mot lega enl. närmare bestämmelser i lag 14/g 1907 om nyttjanderätt till fast egendom, kap. 2. A. kan avse upplåtelse av jordbruk el. av annan fastighet (lägenhetsarrende). Om upplåtelse av gravplats stadgas i lag 24/s 1916. Upplåtelse på a. skall ske för viss tid — 393 — — 394 —