ARTILLERISTABEN projektilen därigenom, att eldröret före skottlossningen inställes (inriktas) i förhållande till sitt underlag, lavetten (se d. o.), dels i sidled — medelst en sidriktsinrättning, dels i höjdled — medelst en höjdriktinrättning. Vid fältlavetter tages dessutom ofta den grova sidriktningen genom hela lavettens svängning (förflyttning av lavettsvansen). För riktningens utförande erfordras riktmedel (se d. o.), försedda med vattenpass, kikare, skalor o. s. v. För att möjliggöra a:s stillastående vid skottlossningen är eldröret vid de flesta moderna pjäser elastiskt förenat med lavetten medelst en rekylhämin-rättning (se Rekyl). För servisens skydd äro de flesta artilleripjäser försedda med sköldar av pansarplåt el. helt pansarskyddade (se Pansarbilar och Stridsvagnar). Slutl. skola fältpjäser kunna lätt förflyttas från en plats till en annan, varför deras lavetter i regel äro försedda med hjul och kunna upp-bröstas (påhakas) på en föreställare el. direkt på en traktor, om ej lavettaget självt är försett med motor (motorpjäs). Artilleripjäsers verkan bedömes i regel ur deras förmåga att slunga ut ett stort antal tunga projektiler till avsedd plats inom kort tid och kan sammanfattas t. ex. i siffror för projektilvikt, utgångshastighet, skottvidd, precision och eldhastighet. Mot fordran på verkan står fordran på rörlighet och framkomlighet, i sin tur beroende på pjäsvikt och transportsätt. De viktigaste av de egenskaper, som kunna direkt uttryckas i siffror, ha sammanfattats i omstående tabell för några moderna artilleripjäser, vilka kunna anses typiska för resp, klasser. — Om artilleripjäsernas historiska utveckling se Artilleri. R. Sbg. Artillerfstaben organiserades 1807 och utgö-res sedan 1926 av 15 officerare på artilleristabens stat jämte från truppförbanden inkommenderade. A:s officerare tjänstgöra vid Artilleriinspektionen, Artilleriets skjutskola och Arméförvaltningens artilleridep. Litt.: »Minnesskrift». utarbetad av A. Lagerfelt(1911). R. Sbg. Artilleri'tekniker, till fackutbildning el. specialtjänstgöring vid artilleridep. och vid artilleriets fabriker och tyganstalter uttagna värnpliktiga studenter och likställda. R. Sbg. Artilleri'tidskrift, 1872 grundad tidskr. för artilleristiska ämnen; utkommer i Stockholm med 6 h. om året; utgives f. n. av H. Schmiter-löw. R. Sbg. ArtillerFtorn, pansarskyddat torn å större örlogsfartyg, varifrån art., i första hand det medelsvåra, ledes. H. S-k. Artilleri'vetenskap el. Artilleri, läran om artillerivapnets materiel och om dess tekniska och taktiska användning. R. Sbg. Arti'nos, Arta, flod i Epirus, n. v. Grekland, upprinner på n. Pindos och flyter mot s. till Artaviken. Längd c:a 100 km. A. är forntidens Arachthos. M. P. Artioda'ctyla, ordn. bland däggdjuren. Se Partåiga. Arti'st (medeltidslat. arti'sta, av lat. ars, konst), konstidkare, konstnär. Artisternas och litteratörernas pensionsför-ening, understödsförening, Stockholm, grundad 1847. Ändamål: att bereda egenpension åt delägare och familjepension åt delägares änka el. efterlämnade barn. Inträde står öppet för man el. kvinna, som offentligen uppträtt som artist el. framträtt som litteratör och är välfrejdad svensk medborgare. Årsavgift av 15 kr. erlägges under 20 år. Pensionerna bestridas av föreningens ränteinkomster. Ärliga beloppet av delägarpension är 300 kr. och av familjepension 150 kr. Antalet pensioner, som 1927 var 38 för delägare och 20 för änkor och barn, ökas, då föreningens bärighet tillåter det. Tillgångarna utgjorde 1927 377,170 kr. B. L-th. Artistisk äganderätt. Konstnärs rätt till alster av sin konstnärliga verksamhet är skyddad genom lag om rätt till verk av bildande konst s% 1919, vilken dock ej gäller konsthantverk och konstindustri. Konstnären äger uteslutande rätt att efterbilda sitt konstverk, dock med vissa undantag. Sålunda får t. ex. envar för studieändamål el. för enskilt bruk efterbilda konstverk. Konstnärens ifrågavarande rätt övergår vid hans död till hans dödsbodelägare och är gällande intill utgången av 30:e året efter det, under vilket konstnären avlidit. Lagen är tillämplig på konstverk av svensk medborgare samt på konstverk av utländsk medborgare, som först utgivits i Sverige. Konungen äger utsträcka lagens tillämpning att avse även konstverk av annat lands medborgare samt konstverk, som först utgivits i samma land. O. W. Artistprov kallas ett avtryck från en graverad eL etsad, fullt färdig plåt, till skillnad från alla tidigare »états», vilka endast äro att anse som tryckprov på olika stadier under plåtens tillblivelse. Dessa a. voro förr endast avsedda för gravörens eget behov och trycktes i mycket begränsad uppl., varför de nu betinga mångdubbelt högre pris än senare avdrag. Avdraget är av konstnären egenhändigt signerat men utan andra kännemärken. Artistremark-provet har utom sign, även ett svagt etsat märke (en blomma el. figur) i nedre plåtmarginalen. G. V. Artistskatt kallas i dagligt tal den bevillningsavgift, som erlägges av utlänning, vilken i Sverige mot avgift ger offentlig föreställning. — 439 — — 440 —