ASA skrivna pä hetiternas språk men härstammande från det fursten av Arzawa tillhöriga land, som låg i s. delen av Mindre Asien. — Litt.: A. Knudtzon, »Die zwei Arzawabriefen, die ältesten Urkunden in indogermanischer Sprache» (1902). H. O. L. Arz von Straussenburg, Arthur, friherre, österrikisk militär (f. 1857), officer vid inf. 1878, intogs i generalstaben 1885, överste därst. 1902, generalmajor 1908, chef för 15:e infanterifördelningen och fältmarskalklöjtnant 1912, general av inf. 1915 och generalöverste 1918. Vid krigsutbrottet 1914 ånyo chef för 15:e infanterifördelningen blev A. i okt. s. å. chef för 6:e armékåren och bidrog med denna till segern vid Limanova-Lapanöv. A. deltog sedermera under Mackensen i framstöten mot Ryssland 1915 och blev 1916 vid Rumäniens ingripande i kriget chef för l:a armén i Siebenbürgen. 2/s 1917 kallades han att efterträda Conrad v. Höt-zendorf ss. generalstabschef. Avsked 1918. A. har utgivit »Zur Geschichte des grossen Krieges 1914—1918» (1924). E. Bz. Arån, biflod till Ljungan. Upprinner i trakten av sjön Glen, v. delen av Oviksfjällen; 340 kvkm:s nederbördsområde. På Hundshögens sluttning mot A. ligger Arådalens turiststation. H. S-n. As, kemiska beteckningen för arsenik. As, italiskt mynt. Mest känt är det romerska a. I det äldsta romerska myntsystemet, som går tillbaka till åren före 300 f. Kr., var a. enheten. Det göts i med bly legerad koppar och var i regel avsett att väga 1 gammalromersk libra (c:a 275 gr.). Den bristfälliga justeringen gjorde dock, att de enskilda myntens vikter mycket varierade. De a., vilka präglades med denna vikt, benämnas librala. Utom a. utmyntades dess multiplar och delar; de viktigaste voro dupo'ndius (2 a.), semis P/2 a.), triens (1/s), quadrans (*/«), sextans (Ve), uncia (V12) och semuncia (V24). Under Semuncialt as (80-talet f. Kr.). 200-talet inträffade myntförsämringar i Rom; as’, dess multiplars och dess delars vikt minskades. Man upphörde att gjuta a. och införde i stället präglingen. Under det andra puniska kriget fastställdes deras vikt 218 f. Kr. till en gammalromersk uncia el. Via av den ursprungliga vikten; a. med denna vikt (c:a 23 gr.) benämnas unciala. Denna vikt på a. blev bestående ända till 80-talet f. Kr., då i samband med inbördeskrigen och den ekonomiska krisen det semunciala myntsystemet infördes, i vilket a. vägde V2 uncia (c:a 11 gr.). Förändringarna i myntsystemet hade till följd svåra ekonomiska rubbningar, och all prägling av kopparmynt upphörde. Först under kejsar Augustus infördes a. åter. Enl. hans komplicerade myntsystem präglades a. i ren koppar med en vikt av c:a 10 nyromerska scri'pula (o. 10,5 gr.); vid sidan härav präglades a. någon gång — bl. a. av Nero — i mässing med en vikt av ung. 6 scripula (c:a 7 gr.). Genom dessa reformer hade a., som under republiken var enhetsmyntet, blivit nedtryckt till ett rent skiljemynt. Det fortsatte att präglas en tid framåt men försvann i sin ursprungliga gestalt med det romerska myntsystemets undergång på 100- och 200-talen e. Kr. Dock förekommer det ännu under senantiken, huvudsaki. ss. räk-nemynt. — Under republiken var på as’ åt-sida avbildat ett Janushuvud, på dess frånsida en förstäv (prora) jämte värdebeteckningen I. Jfr Ass. — Litt.: S. Bolin, »Fynden av romerska mynt i det fria Germanien» (1926). S. Bin. As [af], Asch, stad i västligaste delen av Böhmen, Tjeckoslovakien, 19,523 inv. (1921), nästan uteslutande tyskar. Betydande textilindustri. M. P. A. S., sign., tillhörande en under 1600-talets andra fjärdedel i Skåne och Danmark verksam, framstående träskulptör, av vars hand man har flera arbeten i elegant »broskbarock», bland dem predikstolen i Ystads Mariakyrka av 1626 samt utstyrseln av gårdskapellet å Bor-sjö (Marsvinsholm), vilka senare föremål nu förvaras i Lunds univ:s historiska museum. E. Wrgl. Asa. 1) S:n i Norrvidinge hd, Kronobergs län, mitt i Småland, n. om Växjö; 136,00 kvkm., därav 121,94 land; 1,182 inv. (1928; 10 inv. pr kvkm.); 11,16 kvkm. odlad jord (1919; 9,2 % av landarealen), 95,65 kvkm. skogs- och hag-mark. Pastorat: Tolg, A. och Tjureda, Norrvidinge kontrakt, Växjö stift. J. C. 2) Herrgård i A. s:n, Kronobergs län; utgör med underlydande 7 7/s mtl och har en areal av 3,721 har. Taxeringsvärdet är 1,377,300 kr. A. har såg, kvarn och elektrisk kraftstation (75 hkr.). Nuv. ägare är fru Hugo Stinnes. H. S-n. Asa, konung av Juda (o. 915—875 f. Kr.), fortsatte sina förfäders krig mot Israel och segrade med tillhjälp av Benhadad I av Damaskus. [G. Bsm.] — 469 — — 470 —