ASIEN tenn el. 60 % av hela världsproduktionen. Rika tillgångar på järn finnas i ryska Asien (vid övre och mellersta Jenisej, vid Angara, Lena och i Transbajkalien), men näringslivets låga ståndpunkt i dessa trakter gör det oekonomiskt att utnyttja dem. Järnmalm bry tes i Främre Indien (s. v. om Calcutta) och Kina. Men hela monsunområdets brytning uppgår blott till 3 mill. ton el. 2 % av världsproduktionen. — Av stenkol finnas rika fyndigheter, särsk. i Kina (Shansi, Shantung, Manchuriet, Hunan), där 17 milliarder ton kol, varav 6 V* milliarder an-tracit, ligga lätt tillgängliga. Kinas koltillgångar (inalles 40—50 billioner ton) äro säkerligen större än något annat lands, mpn ännu ligga de så gott som oanvända. De torde likväl bliva av största betydelse för Kinas industriella framtid. Stenkol finnas även i Japan (Kyushu och Yezo) och i Främre Indien (Orissa) och brytas i båda länderna. A. har även ansenliga förråd av mineraloljor. De kaukasiska naftakällorna vid Baku, Groznyj och Majkop hörde ännu 1900 till de rikaste i världen, i det att där utvanns 10 mill. ton el. 51 % av världsproduktionen. 1924 erhöllos där blott 7 mill. ton, vilket då motsvarade blott 5 % av densamma. Ett bälte av olje-fyndigheter finnes även längs Kaspiska havets s. kust. En annan sannolikt mycket rik zon av oljeförekomster drager längs foten av de s. v.-persiska randbergen från trakten av Mosul till Ormus sund. Betydande oljekällor finnas även i Burma och Nederländska Indien (1923: 2,8 mill. ton). Slutl. må nämnas rubinfyndigheterna i Burma och förekomsterna av rubiner, smaragder etc. på Ceylon. — A:s tillgång till vattenkraft är på gr. av det olikartade klimatet mycket varierande från det ena området till det andra. Störst är den i monsunländerna med deras rika nederbörd. Där sådan förefinnes i ett bergland, så att slor fallhöjd är förenad med stor vattenmängd, bli vattenkrafttillgångarna bland de rikligaste i världen. Så beräknas Främre Indiens möjliga vattenkraftsresurser till 27 mill. hästkrafter, av vilka år 1921 endast 150,000 voro tagna i anspråk. Även Japan har god tillgång på vattenkraft. Som ovan antytts, är A:s industri synnerligen outvecklad. Monsunländernas stora tätbygder leva ännu i huvudsak på olika former av jordbruk. Hantverksskickligheten har dock här alltid stått högt lika väl som i Turkestan och Främre A. Endast undantagsvis har hantverket hittills kunnat utvecklas till storindustri. I Främre Indien har emellertid en bomullsindustri av stora mått uppstått, huvudsaki. lokaliserad till residentskapet Bombay. Även några stora järnverk finnas i Orissa och Bengalen. Vidare är juteindustrin betydelsefull. F. ö. är Indiens industri huvudsaki. en hem- el. småindustri. Detsamma gäller Kinas. En modern textilindustri (siden- och bomullsväverier) har dock utvecklat sig även här, i Kanton-, Hankou- och Shanghai-områdena. Mest industrialiserat är Japan. De viktigaste storindustrierna äro konstindustri, bomullsspinneri, skeppsbyggen, tändsticksfabri-kation och tobaksindustri. — A:s stora utsträckning och de olikartade villkor, under vilka produktionen arbetar i dess skilda delar, ha i alla tider framkallat ett behov av goda kommunikationsleder mellan de olika kulturområdena. I den stora stäpp- och ökenzonen lägger emellertid naturen själv hinder i vägen för samfärdseln. Ännu i våra dagar liksom under gångna tider sker här varutransporten medels karavaner av lastdjur (hästar, åsnor, kameler, jakoxar). Urgamla karavanvägar leda över de oöverskådliga stäpperna och öknarna och föra över även de högsta bergskedjorna, vilka passeras i ryktbara, ofta högt belägna pass, t. ex. Khaiber-passet (1,029 m.) mellan Kabul och Peshawar, Karakorum-passet (5,653 m.) mellan östturkestan och Pun-jab, Jelep La (4,386 m.j mellan Sikkim och Tibet. Genom några ökenområden har man dock dragit fram järnvägar, t. ex. Hidjaz-banan från Damaskus till Medina och den transkaspiska järnvägen från Kaspiska havet genom Kara-kunt till Bokhara. I de delar av A., som hava ett fuktigt klimat, äro floderna av största betydelse för samfärdseln. Nästan alla större floder äro segelbara. Detta gäller icke minst de sibiriska. Men här hindras trafiken under större delen av året av is. Av de kinesiska är Huang-ho segelbar för ångare endast på 300 km. — Yang-tsi-kiang-sy-stemet är däremot en av världens största sammanhängande sötvatterisfarleder. Huvudfloden själv kan trafikeras av sjögående ångare på en sträcka av 900 km. och på 2,600 km. av flodfartyg. Sannolikt kunna ytterligare 4,600 km. av flodsystemet göras segelbara. Även Pärlflo-dernas system i s. Kina är av stor betydelse för samfärdseln liksom också på vissa sträckor den gamla, 1,200 km. långa Kejsarkanalen. — Av de bortre-indiska floderna är Mekong segelbar för ångare på en sträcka av 2,400 km. under 5 mån., Menam-systemet på c:a 500 km. och Irawadi. som utgör en av världens bästa naturliga flod-segelleder, trafikeras året om av ångare ända till Bhamo, 1,600 km. ovanför mynningen. I Främre Indien är Indus segelbar på en längd av 1,300 km., Ganges för stora ångare på 1,400 och Brah-maputra på 1,000 km. — För samfärdseln mellan Europa och A. har Suez-kanalen haft en nästan revolutionerande betydelse. — Trots de goda flodvägarna är behovet av järnvägslinjer stort men ännu endast föga tillgodosett. Den — 527 — — 528 —