ASKEFIS Askeby kyrka. kor, varav återstår s. korsflygeln med dess absid; koret ombyggt (på 1400-talet) i gotik. I kyrkan finnas vackra medeltida skulpturer och textilier. E. Wrgl. Askefis, Askeladd, Ask ep jäs k, Askepåt m. fl., folksagans namn på den av äldre syskon föraktade yngste, som blott gräver i askan. Jfr Askungen. v. S-w. Askeje'ktor, anordning för utslungande i sjön (vani. medelst tryck från en vattenstråle) av askan från eldrummen på koleldade ångfartyg. T. Hrn. Askelöf, Johan Kristofer, publicist (1787 —1848). A., som var prästson från Ingelstorp i Skåne, studerade i Lund, blev 1805 fil. mag. och ägnade sig sedan åt ämbetsmannabanan. Han ingick 1810 i ecklesiastikexpeditionen, tjänstgjorde under fälttåget i Tyskland 1813—14 i det svenska högkvarteret, företog 1820— 23 på offentligt uppdrag resor till England och Italien, blev 1826 led. av Statskontoret ss. föredragande för magasinsärenden, men tog 1828 avsked för att helt ägna sig åt publicistiken. — A., som hade starka vittra intressen, slöt sig vid unga år till den romantiska rörelsen, för vars kritiska och oppositionella sida han blev en framträdande representant. För att stödja denna rörelse utgav han den litterärt polemiska tidskriften »Polyfem» (se d. o.) 1809—12. Senare utgav han tillsammans med vännen Clas Livijn veckotidningen »Lifvet och döden» (1815 —16) och tillsammans med Clas Livijn och F. B. v. Schwerin månadsskriften »Läsning till utbredande af medborgerliga kunskaper» (1816). Det politiska intresset tog omsider överhand över det litterära och ledde 1829 till utgivandet av veckotidningen »Den objudne gästen», som efter ett års förlopp uppgick i »Svenska Minerva» (1830—48). Till sin politiska åskådning var A. i början allmänt oppositionell, men när den liberala oppositionen under C. H. Anckarsvärds ledning på 1820-ta-let ansenligt skärptes, reagerade han häremot och blev framgent regeringsvänlig. Gentemot den liberala pressen, vars inflytande under 1830-talet stadigt ökades, försvarade »Svenska Minerva» med stor talang konservativa synpunkter. A:s namn är oupplösligt förknippat med detta blad, som han till största delen själv skrev, ända tills hans krafter 1846 brötos av ett slaganfall. Anslutande sig till äldre tid-ningstradition var det, i motsats till det kort därefter startade »Aftonbladet», icke något nyhetsorgan i egentlig mening utan bar karaktären av en veckoskrift, där resonerande och kritiska uppsatser omväxlade med skämtsam polemik och politisk satir. Det var en liten tidning; i regel utkom det med 4 kvartssidor, till en början 2 gånger i veckan, sedan var annan dag. I spridning kunde det aldrig tävla med de stora liberala huvudstadstidningarna, men det lästes allmänt av de bildade och spelade en betydande roll i politiken. A:s styrka låg i den negativa kritiken; han var klok, klarsynt och skeptisk. Som skribent hade han utpräglat sinne för elegant form, i sin polemik var han vass, men bevarade ett gentlemanna-mässigt skick. Tegnér gav hans prosa ett mycket högt betyg, och Reuterdahl yttrar i sina memoarer om hans »Minerva»: »Tonen var alltid den bästa, språket rent och friskt och klarheten oöfverträfflig». A. var en älskvärd sällskapsmänniska och stor vän av bordets nöjen; han rörde sig i de förnämsta kretsar och var sålunda alltid väl underrättad. Det är svårt att nämna någon svensk tidningsman, som åtnjutit så stort anseende och haft så mycket inflytande som han. Icke sällan erhöll han bidrag från högt uppsatta ämbetsmän. Han fortsatte att utge tidningen ända till sin död, under senare år biträdd av Joh. Johansson, den forne redaktören för Argus, och Anders Lindeberg. Är 1834 utgav han anonymt ett urval artiklar med titeln »Ett och annat ur tidningen Svenska Minerva». A:s stora brevsamling förvaras i Kungl. bibi. — Litt.: N. Erd-mann, »Svenska Minerva» (1915). A. W-n. Asker. 1) Hd i Örebro län, s. om Hjälmaren, gränsar i ö. till Södermanland. A. omfattar socknarna Lännäs, Asker och St. Mel-lösa; 378,88 kvkm., därav 343,øo land; 9,726 inv. (1928); 133,26 kvkm. odlad jord (1919: 38.7 % av iandarealen), 169,4® kvkm. skogs- och — 539 — — 540 —