ASS MOLL även ett vitt vin, som dock är av lägre kvalitet än det röda E. M. P. W. Ass moll, ital. la bemolle minore, fra. la bémol mineur, eng. a flat minor, mus., parallelltonart till cess-dur, med 7 sänkta toner; ersättes oftast med giss moll. Se Tonart. F. S-l. Associated press [asåü'fiéilid pres]. Sedan mitten av 1800-talet existerade en sammanslutning av amerikanska tidningar för nyhetsförmedling under ledning av »New York a. p.», som gav namn åt företaget. I början på 1880-talet uppträdde Chicago med ett rivaliserande företag. De båda slöto sig tillsamman under 10 år, varefter »New York a. p.» upphörde. »Chicago a. p.» och »New York united press» arbetade sedan vidare, tills en ny a. p. uppstod 1900, vilken växte ut till den största nu existerande organisation av detta slag inom världspressen. S. B. L. Associatio'n (nylat. associa'tio, förening), varje förening av krafter och kapital i och för gemensamma syften; sammanslutning av personer, som gemensamt önska främja vissa politiska, sociala el. ekonomiska intressen; om litterär el. vetenskaplig förening el. sällskap; jfr S o c i e t e t. [E. Hqt.] Bot. A. el. bestånds typ kallas en växtgeo-grafisk enhet sammansatt av vissa växtarter, som bilda ett bestånd med bestämd floristisk sammansättning. Associationer, som i vissa hänseenden överensstämma med varandra, sammanfattas till en formation. O. Gz. Kem. Den egenskap, många ämnen ha, att sammanslå sig till dubbelmolekyler el. ännu större molekylkomplex. Detta kan t. ex. äga rum i koncentrerad lösning och ger sig då tillkänna genom lägre osmotiskt tryck, än vad som normalt skulle erhållas. A. är beroende på lösningsmedlet; så förekommer t. ex. ättiksyra löst i eter i form av enkelmolekyler men i bensol övervägande ss. dubbelmolekyler. Lj. Psyk. Föreställningars förknippning i medvetandet. Se Idéassociation. A-f N. Association de droit International [asåsjasjå' da drpa äntärnasjåna'l], förening stiftad i Bryssel 1877, med nuv. säte i London. Dess ändamål är att bland allmänheten och särsk. i politiska kretsar driva upplysnings- och propagandaverksamhet för reformering samt uppteckning av folkrätten. Den mera vetenskapliga behandlingen av folkrätten utövas däremot av det med föreningen samarbetande Institut de droit international (se d. o.). E. K. Association foot-ball [asåuJiéVfan fo'tbål] (eng.), urspr. benämningen på det, bl. a. i Sve rige, förekommande fotbollsspelet i motsats till Rugby foot-ball (se d. o.), där bollen får spelas med både händer och fötter. Se Fotboll. O. K-gh. Association Guillaume Budé, L’ [lasåsjasjå' gijå'm byde'], franskt humanistiskt samfund med säte i Paris, stiftat 1917 till 450-årsminnet av G. Budés (se denne) födelse, arbetar för ökad kännedom om den klassiska litteraturen och internationell spridning av modern historisk och arkeologisk litteratur samt utger serier av kommenterade klassiker, bibliografier etc. A. har knutit vidsträckta internationella förbindelser och räknar talrika medl. i England, Amerika, Italien och på Balkan. Den kvartalsvis utkommande »Bulletin» innehåller bl. a. en fortlöpande bibliografi. C. V. J. Associatio'nscentra, se Hjärnan. Associatio'nspsykologi el. associationism, även kallad »mosaikpsykologi», namn på den äldre riktning inom psykologien, vilken närmast i anslutning till James och J. Stuart Mill, A. Bain, Th. Ribot, Th. Ziehen (se dessa) lägger all vikt vid förbindelsen (»associationen») mellan våra föreställningar el. idéer och därmed även fattar själslivet ss. uppbyggt av självständiga element, vilka förbinda sig med varandra enl. likhetens el. beröringens lagar (se Idéassociation). Associationspsykologien bekämpas från olika utgångspunkter av bl. a. W. James, W. Wundt, R. Avenarius, H. Bergson (se dessa). — Litt.: D. Markus, »Die Asso-ciationstheorien im 18. Jahrhundert» (1901); E. Claparède, »LTassociation des idées» (1903); P. Sollier, »L’association en psychologie» (1907). A-f N. Associati'v, psyk., grundad på förbindelse (»association») mellan vissa själsliga element, t. ex. föreställningar. Associé el. associerad (fra. associer, lat. associa're, av ad, till, och socia're, göra till medlem el. medhjälpare), delägare i ett företag; beteckning för vissa medlemmar i några samfund för vetenskap och konst (t. ex. Musikaliska akad.), vilka ej äro »ledamöter» i eg. mening, men som samfundet velat betyga sitt erkännande. E. Hqt. Associe'ra, göra till medarbetare; förbinda, förknippa. Assolant [-lä'], Alfred, fransk förf. (1827— 86), utgav åtskilliga åskådligt och livfullt skrivna romaner, bl. a. »Marcomir» (1861), »Les aventures merveilleuses du capitaine Corcoran» (1868; sv. övers. 1868 och 1898). [A-/ N.] Assonans (av lat. assona're, ljuda mot), halvrim, rim som uppstår genom att två tryck-starka stavelser antingen 1) ha samma vokal — 587 — — 588 —