ASYL Kvartsityxa av Asturiastyp. skapsmålare (f. 1880), elev av Harriet Backer och Chr. Krohg. A. tillhör de förnämsta och originellaste begåvningarna inom yngre norsk konst. G. V. A-sträng, en av strängarna på en del äldre och yngre typer av stränginstrument, både de som knäppas och de som spelas med stråke. A. är på den moderna violinen den näst högsta (2 :a) strängen. Vid stämning av stränginstrumenten tager man i regel a. till utgångspunkt och stämmer de övriga i förhållande till denna. E. A. Astur, släktnamn på duvhöken (se d. o.). Astu'riaskulturen, en säregen stenålderskul-tur, koncentrerad till n. ö. hörnet av Pyre-neiska halvön inom prov. Asturias. Boplatserna, som ligga i grottor under klipp-utsprång, utgöras av väldiga, upptill 12 m. höga avskrädesban-kar, huvudsaki. bestående av skal av musslor och snäckor, alltså en direkt motsva righet till de danska kökkenmöddingarna (se d. o.). Den enda fullt utarbetade redskaps-formen är ett spetsverktyg av kvartsit (se fig.). För övrigt möta i mängd obetydligt bearbetade, atypiska skärvor av kvartsit och flinta. Keramik och slipade redskap saknas helt. A:s närmare kronologiska placering är omtvistad, men säkert är i varje fall, att den tillhör tiden efter Azilien (se d. o.) och före den yngre stenålderns inträde. J. E. F. Astu'rien, spa. Asturias, landskap i n. Spanien vid Atlanten, motsvaras av nuv. prov. Oviedo (se d. o.). Namnet A. härledes från det gamla flodnamnet Astura. A. har en utpräglat alpin karaktär, särsk. i s., där Cantabriska bergens högsta toppar nå över 2,000 m:s höjd. Härigenom kunde invånarna, avkomlingar till de krigiska kelterna, länge med framgång försvara sig mot främmande inkränktare. Romarna lyckades först o. år 22 f. Kr. under kej-sar Augustus underkuva dem. Efter romarrikets fall erövrades Spanien av västgöterna. 711 besegrades dessa av araberna (morerna) och undandrevos till A. Här lyckades furst Pelayo med ett tusental man tillbakaslå alla angrepp. Han utropades till konung av A. Garcia I gjorde Leön till huvudstad och antog titeln konung av A. och Leön. Kastiliens konung, Juan I, gav 1388 sin son Enrique titeln prins av A., som sedan även blivit den spanske kronprinsens titel. H. T-e. Asty'ages (bab. ischtuwegu), Mediens siste konung, störtades o. 550 f. Kr. av Kyros. Asty'anax, grek, myt., Hektors och Andro-maches son, blev vid Tröjas fall av Neopto-lemos störtad ned från stadens mur för att han icke skulle bli sin faders hämnare. Enl. en senare saga överlevde han Tröjas förstöring och grundade sedermera ett nytt Troja. W. N. Astylospo'ngia, i Europas och Nordamerikas silur förekommande klotformiga el. tillplattade kiselsvampar av 2—3 cm:s diameter. A. præ-mo'rsa är mycket vanlig som lösa block på nordtyska slätten samt i Sydskåne och på Gotland. Dessa block härröra från undersiluriska lager, som anstå på Östersjöns botten n. om Gotland samt i Östersjöprovinserna. K. A. G. Asuncio'n [-piå'n], huvudstad i republiken Paraguay, Sydamerika, vid sammanflödet av Rio Pilcomayo och Paraguay, 91,259 inv. (1925). A. är en modernt byggd stad med många vackra offentliga byggnader, ss. katedralen, kongresshuset, diktatorn Lopez’ palats och universitetet. A. är republikens kommersiella medelpunkt och anlöptes 1926 av 2,837 fartyg på sammanlagt 357,801 ton. Staden står förutom flodledes även genom järnväg över Villa Rica—Encarnacion i förbindelse med Bue-nos Aires. Bland industriella anläggningar märkas främst salterier och fabriker för framställning av quebrachoextrakt. W. P-n. A. är det äldsta ännu bestående spanska samhället i La-Plata-området, grundat 1536 av Juan de Ayolas. Det blev snart huvudstad för de spanska områdena i s. ö. Sydamerika, efter 1620 endast för prov. Paraguay. När denna förklarade sig självständig, blev A. den nya statens huvudstad. Jfr Paraguay, historia. S. Bin. Asunden, sjö i Västergötland. Se Äsunden. Asur, se Azur. A'sura, ind. myt., som urspr. liksom det motsvarande avestiska ordet ahura synes ha betytt »herre», användes i Rigveda vanl. ss. beteckning för gudomligheter (i sht Varuna) med avseende på deras mystiska, hemlighetsfulla natur, som uppenbarar sig i utövandet av ockulta krafter. En senare utveckling av asurabegrep-pet låter dem framstå ss. de högre gudarnas speciella fiender; dock äro de inga demoner i egentlig mening, utan äro liksom gudarna fram-bragta av Prajapati som den »mörka» delen av hans väsende. Först den senaste utvecklingen har gjort a. till verkliga demoner. C. F. Asvaghosa, se A<;vaghosha. Aswan, prov, i Egypten, se Assuan. Asviner, se A c vi ner. Asy'l (grek. a'sylon, skyddsort, neutrum a* — 629 — — 630 —