ATEROSKLEROS nerna på 1700-talet. 1822 bemäktigade sig grekiska frihetshjältar Akropolis men måste uppge borgen 1827. Först 1833 gav sig A. åt det nationella partiets trupper, och det följande året överflyttade den nye grekiske konungen, Otto av Bayern, sitt residens från Nauplia till A., som då var en bondby på ett par hundra hus. Sedan dess har A. småningom vuxit ut till sin nuvarande betydelse. — Litt.: E. Curtius, »Die Stadtgeschichte von A.» (1891); E. A. Gradner, »Ancient Athens» (1902); W. S. Ferguson, »Hellenistic Athens» (1911); F. Gre-gorovius, »Geschichte der Stadt A. im Mittel-alter» (1889); I. Harrie, »Athenare» (1927); H. Omont, »A. au XVII:e siècle» (1898). N. V. Atene'um, se Athenæum. Ateneum för flickor. Teckning av byggnadens arkitekter, G. Hagström och F. Ekman. Atene'um för flickor, läroanstalt i Stockholm, till vilken början gjordes 1878 av folkskolläraren Johan Löfvén (1850—1912) med upprättande av »Primär- och elementarskolan» i Stockholm. Med denna förenades 1881 Hammar-stedtska skolan och Klara Strömbergs skola under namnet A. f. f. Skolan består numera av 1) högre flickskola med normalskolekompetens, förberedande skola och husmoderskurs som fortsättningsskola, 2) skolköksseminarium med 2-årig kurs. Högre flickskolan räknade 1927 432 och skolköksseminariet 16 elever. Skolan äges av A.-b. Ateneum för flickor och har egen fastighet. — Under många år var A:s folkskole- seminarium utbildningsanstalt för folk- och småskole- m. fl. lärarinnor På gr. av hotande överproduktion av nämnda slags lärarinnor upphörde folkskoleseminariet 1927 och små-skoleseminariet 1928. N. Lhl. Atenie'nn (fra. athénienne, eg. atensk, om vaser, prydnadsmöbler m. m.), fotförsedd, fristående möbel el. hylla för mindre prydnadsföremål; étagère. A tergo (lat.), eg. bakifrån, i ryggen; på baksidan, på ryggen. Motsats: a fronte, framifrån. Aterma'n el. adiaterman kallas en kropp, som i motsats till en diaterman kropp ej genomsläpper värmestrålning. Se Värmestrålning. AteroTn el. athero'ma (grek. atha'ra el. atha're, vetegröt) äro rundade, ärt-, ända till knytnävstora svulstliknande godartade bildningar, belägna omedelbart under huden och fixerade till denna. Deras vanligaste plats är huvudhuden, men de kunna finnas även annorstädes, ss. på halsen, i nacken, i huden omkr. testiklarna o. s. v. De utgöras av cystor, hålrum, bildade av hudepitel och uppstå i regel genom stockning i talgkörtlar el. utgå från hårrötterna. Cystan är fylld av en ofta illaluktande, mörjig massa, bestående av hornceller (förhornade hudepitelceller), sönderfallspro-dukter (detritus), kolesterinkristaller o. s. v I mellanörat kan en liknande bildning uppkomma genom inväxning av hudepitel genom defekt i trumhinnan och ansamling av avstötta hornceller; benämnes dock vanligare kolestea-tom. Även dermoidcystor i huden, utgångna från embryonala avsprängningar, kallas ofta a. Om a. i kärlsystemet se Ateroskleros. — Ateromen kunna genom operation lätt utskalas T. H-n. Aterosklero's (grek. atha'ra el. atha're, vetegröt, och sklero's, hård), arteriosk lero s, åderförkalkning. A. är en kroniskt förlöpande förstörelseprocess (degenerativ process) i blodkärlens väggar, kombinerad med en re-parationsprocess, huvudsaki. en bindvävsny-bildning. A. uppträder som regel i pulsådror, artärer, men kan, ehuru i mindre grad, påträffas även i blodådror, vener. — I stora kropps-pulsådern, aorta, där a. är mycket vanlig, utvecklas processen på följande sätt. Först sker ett sönderfall av smärre vävnadspartier i inner-skiktets, intimans, djupare lager (se Artärer), varvid fettdroppar upplagras inom sönderfalls-områdena. Dessa avteckna sig på kärlets insida som gula fläckar el. stråk (»fett-usurer»). Organismen söker reparera skadan genom bind-vävsnybildning i intimans ytlager, vilket härigenom blir förtjockat och fastare. Små upphöjningar på kärlets insida uppkomma. Sönder- — 645 — — 646 —