ATHENÆUM finningar: vagnen, årdret, spinnrocken, vävstolen m. m. Flöjten är ock en uppfinning av A., men då hon såg sina anletsdrag vanställas av flöjtblåsningen, kastade hon bort instrumentet, som upptogs av Marsyas (se d. o.). A:s väsen präglas framför allt av förståndsskärpa och lugn besinning, egenskaper, som i förening med hennes kyska oberördhet av kärlekens lockelser giva henne ett visst manligt drag. Så är hon ock en gudomlighet för de andliga krafterna hos människan och, särsk. sedan Aten blivit den grekiska världens kulturella medelpunkt, en olympisk representant för vetenskap, konst och högre andlig odling över huvud. Likställd med romarnas Min er va (se denna) är A. ännu i dag i allmänna medvetandet framför allt vishetens gudinna, liksom ugglan blivit vishetens fågel. Bildframställningar av A. äro i konsten ytterst talrika, och till dem höra några av den grekiska plastikens yppersta skapelser. De äldsta kultbilderna äro dels av palladiontyp, ålderdomligt stela träbilder med höjd lans och sköld, dels tronande, ss. den i Aten funna Athenastaty, som tillskrives Endoios (se denne). Hieratiskt stel är ännu A.-figuren från ö. gaveln av Afaias tempel på Egina (se Egineter-na). En lycklig förening av arkaisk stränghet och naturligt behag präglar den Athenastaty i Frankfurt a. M., som antagits vara en kopia Athcnas bild på en prisamfora. Athena och Herakles, Vasmålning. efter en bronsgrupp av Myron, föreställande A. och Marsyas. Skaparen av den klassiska Athenatypen är Fidias (se denne). Hans berömdaste verk var Parthenontemplets av guld och elfenben förfärdigade kolossalbild av A. parthe'nos (fullbordad 438 f. Kr.), känd genom två i liten skala utförda marmorkopior, A. från Varvakeion och A. Lenormant, samt genom en i Pergamon funnen kolossalstaty (nu i Berlin). Gudinnan är här framställd stående i lugnt majestät, en bild av den väpnade freden, med lans och sköld vid sidan, hjälm på huvudet och över bröstet egiden (se d. o.), hennes ständiga attribut, bestående av ett metallbeslaget getskinn, fransat med ormar och med det allt förstenande Medusahuvudet i mitten. V. handen vilar på skölden, under vilken den heliga ormen ringlar sig, den h. uppbär en liten vingad segergudinna (Nike). Bland övriga Athenabilder av Fidias må nämnas A. pro'machos, en vitt synlig, kolossal bronsstaty på Akropolis, samt den för sin utomordentliga skönhet prisade A. Lemnia, stiftad av attiska kolonister på Lemnos, vilken man en tid trodde sig ha återfunnit i marmorkopior i Bologna och Dresden. Om Fidias’ A.-uppfattning i allm. är den s. k. A. Hope måhända bäst ägnad att giva en föreställning. Kopior av okända konstnärers verk äro A. Al-bani (Rom), A. från Velletri (Louvren) och A. Giustiniani (Vatikanen). H. Sj. Athenæ'um el. A t e n e u m (lat.; grek. Athenäi on), eg. ett åt Athena helgat tempel; i kejsartidens Rom en av Hadrianus grundad högre undervisningsanstalt. I nyare tid namn på flera akademier, hög- el. elementarskolor (jfr A t eneum för flickor), klubb- el. läslokaler, t. ex. vid — 653 — — 654 —