ATHOS Berget Athos. frukt- och vinodlingar. — A:s’ tidigaste historia är dunkel. Före 900 byggdes emellertid det äldsta av huvudklostren, Xiropotamos, där S:t Basilius’ regel gällde. Munklivet reformerades av Athanasius (o. 960), som grundläde klostret Laura och blev protos (generalabbot) över 53 kloster på Athosberget. Under 1300-talet led A. under religiösa (se Hesychasmus) och nationella strider. Efter 1453 tillerkände turkarna A. autonomi och speciella privilegier. A:s’ munkrepublik styres av en synod av 20 representanter för de 20 huvudklostren, av vilka de förnämsta äro Russikon (664 medl.), Zo-grafu (352), Chilandariu (326). Synoden väljer 4 presidenter, av vilka en väljes till protos. Synoden ingriper ej i de enskilda klostrens inre angelägenheter. Klostren äro dels cenobitiska, dels idiorytmiska (mera demokratisk styrelse och mindre strängt levnadssätt än de andra), men alla följa Basilius’ regel. I spetsen för klostret står en hegumenos. Munkarna sysselsätta sig huvudsaki. med bön. De äro kända för sin gästfrihet. Munkarna hålla några få skolor, där elementära kunskaper meddelas. Någon större omvårdnad ägnas dock ej vetenskapen, som får träda tillbaka för det kon-templativa fromhetslivet och de liturgiska intressena. Harmoni mellan de olika nationerna (ryssar, greker, bulgarer, vlaker, georgier och serber), som bilda munkstaten, har heller icke uppnåtts. Det övervägande flertalet är ryssar Huvudorten är Karyai med 263 inv., säte för synoden. Muhammedaner och kvinnor ha ej tillträde till A. M. P.; T. S-d. A. är ett av den senare bysantinska och grekisk-katolska konstens förnämsta centra och har haft stor betydelse för konstutövningen i Östeuropa, ej minst i Ryssland. Kloster och kyrkor ha till större delen uppstått under den senare medeltiden, den 3:e bysantiska konstperioden (se Bysantinsk konst); det vanligaste byggnadssystemet följer det i huvudklostret (lauran) redan på 1300-talet förefintliga mönstret, med en kupol på hög »trumma», vilan- Klosterkyrka på Athos. — 657 — — 658 —