ATLAS till Gibraltar sund, på vars andra sida den fort-sättes av Sierra Nevada el. den Betiska kordil-leran. A. utgör alltså mellersta länken av ett bågformigt vecksystem, som omger ’/< av v. Medelhavsbäckenet. Från detta centrum, som en gång intogs av ett gammalt fastland, vars rester finnas kvar på Korsika, Sardinien och n. kusten av Afrika och Sicilien, har den veckande kraften verkat utåt i alla riktningar. Bergskedjornas sadlar äro därför böjda utåt, i A. alltså böjda över mot s. — A:s’ ö. hälft, Algi-riska A., sträcker sig mellan Moulouia-flodens skötos sålunda ihop i knippen av flacka veck, som delvis stryka i n. n. o.—s. s. v.; en del löpa i vinkel mot systemets allmänna riktning (o. n. o.—v. s. v.). Tell-A., som är starkt sönderskuret av floderna, kulminerar i det ö. om Alger belägna Djurdjuramassivet (2,308 m.). — Mesetan har däremot torrt klimat och fåtaliga floder. Endast en av dem, Chéliff, når havet. Platåns yta sänker sig från 1,600 m. vid Moulouia i v. till 400 m. i ö. Den är uppdelad i ett antal flacka, avloppslösa bäcken, vilkas djupaste delar intagas av saltträsk, de s. k Från Atlasbergen i Algeriet. dal och Syrten-bukten. Den består av en n. kedja, Tell-A., och en s., Sahara-A., samt en mellanliggande, av veckade paleozoiska bergarter och vågräta jura- och kritkalkstenar uppbyggd horstplatå, den algiriska mesetan. Tell -A. består av paleozoiska bergarter, jura- och kritkalksten samt tertiär sand- och kalksten och har bildats, genom att dess lager i sentertiär tid på gr. av tryck norrifrån veckats och våldsamt sammanskjutits mot mesetans kompakta massa. Den senare har genom upprepade ända fr. o. m. yngre krittiden pågående rörelser mot s. s. o. skjutit Sahara-A:s’ lager emot den i s. belägna stabila Sahara-tafeln. Sahara-A:s’ av mesozoiska bergarter sammansatta lager Chotts. — Sahara-A. stryker från Kap Bon mol v s. v. till Moulouia som ett rätlinjigt system av massiv, uppbyggda av veck, vilka som nämnts delvis löpa i sned vinkel mot den allmänna strykningsriktningen. Dess terrängformer äro även påverkade av ett annat tektoniskt system. Från Ahaggar-massivet i Sahara går näml, en kombinerad brottlinje och synklinal mot n., markerad av Wadi Igharghars dal. Där densamma träfiar Sahara-A., avbrytes denna kedja av den 80 km. breda Biskra-poiten, vars-n. fortsättning, Hodna-bäckenet, utgör mesetans. djupaste sänka (400 m.). Biskra-porten skiljer Sahara-A:s’ högsta massiv Aurès (2,329 m.) från dess v. ända till 1,000 m. lägre kedjor. — — 677 — — 678 —