Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Atresi
- Atreus
- Atriderna
- Atriplex
- Atrium (rum)
- Atrium (hjärtat)
- Atrofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATRESI
Atresi' (till grek, nekande a och tetrai'nein,
genomborra). I kroppens inre finnes ett mycket
stort antal rörformade bildningar, t. ex.
diges-tionskanalen, luftvägarna, urinvägarna,
blodkärlen o. s. v. Med a. menas ett avbrott i dessa rör,
en tillslutning av rörets lumen, rörkanalen. A.
är oftast medfödd och beror då på en
bristande utveckling av röret ifråga, men kan även
vara förvärvad, t. ex. genom en inflammatorisk
process, som hoplött detsamma. A. kan
uppträda nästan var som helst på dessa
rörbildningar, är dock vanligast, där ett rör övergår i
ett annat el. där det öppnar sig utåt. Ex.: a.
av ändtarmsöppningen (atresi'a ani) el. hela
ändtarmen (atresia recti) hos nyfödda; deras
liv kan räddas endast genom omedelbar
operation (beredande av en utförsöppning för
tarmen). T. H-n.
A'treus, grek, myt., konung i Mykene, son
till Pelops och Hippodameia, fader till
Agamem-non och Menelaos, tvistade enl. en sagotradition
med sin broder Thyestes om makten. Då
denne inlett förbindelse med A:s’ maka Aerope,
slaktade A. Thyestes’ barn och satte fram dem
som måltid åt fadern, vilken först efteråt fick
reda på dådet, varefter han utstötte
förbannelse över hela A:s’ ätt. Enl. ett senare tillägg
till denna myt äktade A. utan att veta, vem hon
var, Thyestes’ dotter Pelopia, vilken med sin
egen fader hade sonen Aigisthos. Då denne
vuxit upp, sände A. honom att döda Thyestes;
Aigisthos igenkände emellertid sin fader,
dödade i stället A. och härskade sedan jämte
Thyestes i Mykene. — Om den s. k. Atreus’
skattkammare, även kallad Agamemnons, den
största och bäst bevarade av Mykenes kupolgravar,
s. v. om Mykenes akropolis, se Mykene och
Kupol gra var. W. N.
AtrPderna, Atreus’ söner Agamemnon och
Menelaos.
ATriplex, växtsläkte. Se Mållsläktet.
A'trium (lat.), det fornromerska
boningshusets förnämsta (urspr. väl enda) rum med härden
i mitten och en fyrkantig öppning i taket
(com-pluvium), genom vilken röken gick ut och
dagsljuset insläpptes. Regnvattnet, som även rann
ned genom denna öppning, mot vilken det
te-gelbelagda taket i allm. sluttade, uppsamlades
i en därunder befintlig bassäng (impluvium).
A. var i äldre tid familjens egentliga
uppehållsort, där särsk. kvinnorna förrättade sitt arbete,
husgudarna hade sitt kapell och de äkta
makarnas bädd (lectus genialis) ävensom den
järnbeslagna kassakistan (area) voro placerade.
Kring a. grupperade sig flera större och mindre
rum, bland vilka märkas de båda alæ, som
längst baktill i hela sin bredd öppnade sig mot
a. och i vilka förfädernas vaxbilder (ima' gines)
plägade uppställas, samt tablinum, beläget mitt
emot ingången och skilt från a. endast genom
ett förhänge. I senare tid, då det romerska
Atrium i Casa di Sallustio, Pompeji. Rekonstruktion.
I taket det med lejonmasker smyckade compluvium,
i golvet impluuium. I bakgrunden tablinum med ett
fönster mot peristylen.
boningshuset efter grekiskt mönster utvidgades
med en peristyl (se d. o.), blev denna
medelpunkten för familjelivet, och a. tjänade ss. en
(ofta praktfull) mottagningssalong den
officiella representationen. H. Sj.
A'trium, hjärtats förmak. Se Hjärtat.
Atrofi' (grek, nekande a och trofe', näring),
uppträder i kroppens vävnader och organ som
följd av näringsrubbning. Härvid avtaga dessa
i omfång och storlek, beroende därpå, att
cellelementen antingen minska i antal (minskad
nybildning av celler som ersättning för
förbrukade) el. i storlek (ofta båda delarna
samtidigt). Skenbart kan dock ett organ vid a.
bibehålla sin storlek genom en
kompensations-hypertrofi (ersättningstillväxt) av annan i
detsamma ingående vävnad ss. bindväv el. fettväv.
Cellens finare struktur brukar även ändras,
t. ex. ökad pigmentavlagring (brun a.),-ökad
vätske- och lipokromhalt (serös, gul
fettvävs-atrofi). — Näringsrubbningen beror antingen
på oförmåga hos cellerna att på vanligt sätt
tillgodogöra sig tillhandahållna näringsämnen
(aktiv a.) el. på att näringsämnen ej i
tillräcklig mängd tillföras cellerna (passiv a.).
— Av olika atrofiformer (oftast kombinerad
aktiv och passiv a.) kunna nämnas: 1)
Älders-atrofi inträder vid högre åldrar hos alla
kroppens vävnader och organ (senil a.). 1 vissa
organ kan denna åldersatrofi
(åldersinvolu-tion) taga sin början mycket tidigt, så i bräss-
— 707 —
— 708 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jan 20 14:15:41 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-2/0460.html