AUGUST AN ASYNODEN dare upptagas som bekännelseskrifter de tre s. k. ekumeniska symbola (se d. o.) och Augs-burgska bekännelsen. Ortodox luthersk renlärighet i all dess skärpa präglar den officiella trosläran. Vad kulten beträffar, vittnar den om A:s dotterförhållande till kyrkan i Sverige. Kyrkohandboken (den senast antagna av 1923) bygger i stort på den svenska. Vidare användas svenska bibeln av 1917 och 1819 års psalmbok med tillägg jämte »The hymnal and order of service» av 1925, som upptager icke mindre än 29 översättningar av enbart Wallins psalmer. Kyrkoarkitekturen har ej stått synnerligen högt, ehuru den på senare tid gått framåt. Helt naturligt hade de första utvandrarförsamlingarna varken sinne el. råd att tillgodose kyrkorummets estetiska krav. Författningen tillmätes principiellt vida mindre vikt än läran. Enl. konstitutionen består synoden »av alla prästmän och församlingar, som stå i ordentlig förbindelse med densamma». Församlingar inom vissa områden, vilkas omfattning bestämmes av synoden, bilda s. k. konferenser. Enl. statistik för 1925 utgöres synoden av följande konferenser (i ordningsföljd efter deras grundande): Illinois-, Minnesota-, lowa-, Kansas-, New York-, Nebraska-, Columbia-, California-, Superior-, New England-, Red river valley-, Canada- och Texaskonferenserna. Missionsdistrikt (se nedan ang. »hemmission»), som direkt lyda under synoden, äro enl. samma statistik: Inter-Mountain-, Montana- och South-eastern-distrikten. I spetsen för synoden står en president (nuv. G. A. Brandelle), som ordinerar synodens prästmän och har ung. en ordf:s funktioner. Synodalrådet, vilket förbereder ärendena i synoden och i vissa fall fungerar som speciell verkställande kommitté, består av synodens president och v. president samt representanter från konferenserna och »The association of the English churches», dit ett flertal engelsk-talande församlingar höra. Varje församling representeras i sin konferens genom sin pastor och ett valt ombud samt i synoden genom av konferensen valda ombud, hälften präster och hälften lekmän, antalet beroende på konferensens kommunikantsiffra. Denna representation fungerar vid årliga synodalmö-ten. Vid dessa förekomma också s. k. mini-steriimöten bestående av de prästerliga delegaterna, vilka besluta i frågor ang. prästvigning. Verksamhetsfält. Av A:s nuv. många arbetsområden har den s. k. »hemmissionen» den äldsta traditionen, i det att hela synoden med dess konferenser och församlingar har uppstått ur den mission bland utvandrade landsmän i syfte att »föra dem hem» till lutherska kyrkan, som började med L. P. Esbjörns verksamhet och som alltjämt bedrives i allt större missionsdistrikt. Numera drives också en speciell immigrantmission med hem för immigranter i Boston och New York. Hednamission bedrives i Afrika, Indien, Kina och Porto Rico. Utom Augustana college, som äges av synoden som sådan, finnas ett flertal konferensskolor: Gustavas Adolphus college S:t Peter, Minnesota. Gustavus Adolphus college i Minnesota, Betha-ny college i Kansas, Luther college i Nebraska, Upsala college, grundat med anledning av 300-års-festen av Uppsala möte och stående under New York-konferensens och synodens egen kontroll m. fl. Ang. förlagsverksamheten se Augustana book concern. A. bedriver vidare ett omfattande ungdomsarbete, söndagsskol-verksamhet o. d.; på detta område arbetar »The Augustana hospital i Chicago. synodical Luther league council». Sammanslutningen »The Augustana brotherhood» (ung. motsvarande Kyrkobröderna [se d. o.] i Sverige) driver ett framgångsrikt arbete bland lekmän. A. har även en stor filantropisk verksamhet: barnhem, ålderdomshem och sjukhus (t. ex. Augustana hospital i Chicago), diakoni (The Immanuel deaconess institut, Nebraska) m. m. — 757 — — 758 —