AUTOMAT Autokro'mförfarande, en av bröderna A. och L. Lumière utarbetad metod för direkt framställning av fotografier i naturliga färger. Se Fotografi. A. Sv. Autokto'na avlagringar, sådana geologiska avlagringar, som bildats på det ställe, där de nu finnas, av där befintligt material. Auto-kton kolflöts är bildad som torvmosse. Jfr motsatsen, Alloktona avlagringar. K. A. G. Autoktona retningar, fysiol., se Automat i. Autokto'ner (grek. auto's, själv, och chthon, jord), urinvånare; som adj. inhemsk, infödd. Auto'lykos, grekisk astronom från Pitane i Mindre Asien (o. 330 f. Kr.). A. har författat två skrifter om »sfären», där han geometriskt redogör för stjärnornas upp- och nedgång och deras skenbara banor under den dagliga rörelsen. Se Astronomi. C. V. L. C. Autoly's kallas den sönderdelning, som såväl djuriska som vegetabiliska celler och vävnader undergå omedelbart efter döden, på gr. därav att cellernas egna nedbrytande enzym träda i verksamhet. Denna sönderdelning inträder även vid fullständig frånvaro av bakterier och har sålunda intet med förruttnelse att göra. E. M. P. IV. Autolysat är den vätska, innehållande sön-derdelningsprodukter, som erhålles av ett organ el. av celler genom autolys (se d. o.). A. från bakterier har funnit viss användning vid vaccinationsterapien. E. M. P. W. Autolysi'ner, se Hem o lys. AutomaT (ytterst av grek. adj. auto'matos, som tänker el. handlar av sig själv; senare ledens härledning är omstridd), mekaniskt driven anordning, som, då den igångsättes, utför en regelbunden serie av rörelser el. arbetsope-ra tioner. Automatiska arbetsmaskiner. Inom maskinindustrien användas dels helautomatiska maskiner, vilka självständigt och i oavbruten följd framställa den färdiga produkten av råmaterial el. halvfabrikat, t. ex. skruv av metallstång, dels halvautomatiska, vid vilka varje arbetsstycke måste för hand insättas och urtagas, under det maskinen själv automatiskt genomför hela arbetsproceduren. De automatiska arbetsmaskinerna spela en mycket stor roll för massframställning av mindre föremål, t. ex. skruv och mutter samt alla de specialdelar, som användas för fabrikation av automobiler, elektrisk armatur, kullager etc. Stansmaskiner, pressar, svarvar och fräsar äro de maskintyper, som vanligast utföras som automater. Ofta äro flera arbetssätt kombinerade inom en maskin, t. ex. svarvning, fräsning och slipning. Automatiska försäljningsapparater, försäljningsautomater, ha en oerhörd utbredning för försäljning av tobaksvaror, frukt, choklad, frimärken etc. Särskilda lagbestämmelser äro utfärdade för deras användning. Två huvudtyper finnas: ele-vator- och luckauto-mater. Fig. 1 visar mekanismen till en elevatorautomat. Ett mynt av på a. angiven valör instoppas i springan S, löper genom en ränna ned till en våganordning A, vilken väger myntet. Är detta av oriktig vikt, för litet, förfalskat el. av fel valör, ut- fallei det genom rännan C. Riktiga mynt passera över vågen genom rännan B och nedfalla mellan pinnen J och hylsan H. Vid tryckning på knappen E kan hylsan H nu tryckas in, vilket icke utan myntet är möjligt, emedan J då endast föres in i ett i H borrat Fig. 2. — 845 — — 846 — Fig. 1.