AUTONOMA RÖRELSER hjärtats. Sinnesrörelserna kunna visserligen också påverka vår kropp i alla de avseenden, där viljan ävenledes utövar inflytande. Men för sinnesrörelserna tillkomma våra inre organ ss. en domän, vilken de genom a. n. förbehålla för sig ensam. — A. n. påverkas av vissa kemiska ämnen. Sådana äro nikotin, adrenalin och kolin. — Nikotinet verkar i viss koncentration förlamande, emedan det bryter nervkontakterna i gangliecellerna. Adrenalinet utövar samma inverkan som sympatiska nervimpulser; de kunna således vikariera för varandra. Detta vikarieförhållande resulterar i ett samarbete, så att sympatiska nervimpulser föranleda binjurarna att avsöndra adrenalin, och adrenalinet understöder det sympatiska nervsystemet i dess arbete. Kolinet har samma inflytande på det parasympatiska systemet som adrenalin på det sympatiska. Särsk. har dess inverkan på tarmrörelserna studerats. A. W-d. Autono'ma rörelser hos växterna komma till stånd under inflytande av inre, av växtens organisation betingade inflytelser. Till skillnad från dessa kallas sådana rörelser, som utlösas genom yttre retningar, ai t io no ma. A. r. äro t. ex. nutationerna (se d. o.) hos tillväxande organ, vilka utföra långsamma, roterande el. sicksackformiga rörelser, och de kretsande rörelserna hos småbladen av Desmo'dium gyrans (se d. o.), vilka liksom de förra försiggå utan påvisbara yttre inflytelser. Ss. en yttring av a. r. kan även nämnas intagandet av det auto-tropiska (se d. o.) jämviktsläget, då en växtdel på experimentell väg undandrages inflytandet av aitiogena inflytelser. O. Gz. Autonomi', självstyrelse. Ss. etiskt begrepp är a. förmågan att handla enl. allmängiltiga, i förnuftet givna normer, oberoende av yttre ändamål. Dess motsats, heteronomi, är viljans beroende av böjelser el. yttre lagbud. G. A. Statsr., den inre självständighet, som tillkommer en stat gentemot andra stater i fråga om lagstiftning, rättskipning och förvaltning. Även icke suveräna stater (t. ex. delstaterna inom en förbundsstat) tillerkännas a., vilken dock är statsrättsligt begränsad, medan en suverän stats a. röner intrång endast av folkrättsliga bestämmelser. J. E. N. Autopia'no, även pianola, självspelande piano. Se Piano. Autoplasti'k (grek. auto's, själv, och plastike', näml, techne, bildande konst) benämnes det operativa förfarande, varigenom man söker förbättra den yttre formen el. avhjälpa en funktionsinskränkning hos en kroppsdel, ofta med en samtidig korrigering el. ersättning av före fintlig defekt. A. kommer mest till användning å hud och slemhinnor jämte underliggande mjuka vävnader, men dessutom ibland å ben (se Osteoplastik), muskler och senor. (se Senplastik). En plastisk operation utföres så, att ett vävnadsparti intill det förändrade området lösgöres, antingen genom bildandet av en lambå (se d. o.) el. genom avspän-ningssnitt, så att det kan förskjutas och täcka en förefintlig defekt. Stundom kan också den erforderliga vävnaden tagas från ett annat ställe i kroppen. Se Transplantation. T. S-g. Autopsi' (grek. auto's, själv, och opsis, syn), egen iakttagelse, i motsats till andras uppgifter. I medicinen detsamma som liköppning, obduktion. E. M. P. W. Autor [-au] (lat., felaktig skrivning i st. f. auctor), författare. Se Auktor. Autorisatio'n, se Auktorisation. Autosereterapi', en behandlingsmetod, vid vilken patienten själv lämnar det serum, som kommer till användning, och icke, som annars, behandlas med serum, som hämtats antingen från andra patienter el. framställts hos djur. Metoden har använts företrädesvis vid infektionssjukdomar och vid elakartade svulster. A. Fl. Autoskopi' (grek. auto’s, själv, och skopTTn, iakttaga), med., direkt iakttagelse (utan spegel) av struphuvudet medelst ett rör- el. spatelfor-mat instrument, som införes förbi struplocket. A. var utgångspunkten för den Killianska direkta trakeobronkoskopien. Se Bronko-skopi. [E. M. P. W.] Autoslo't är en i en flygplanvinges framkant förmedelst en liten rörlig hjälpvinge formad slits el. springa, som vid små anfallsvinklar hålles sluten, genom att hjälpvingen automatiskt fälles in mot huvudvingen, men vid större anfallsvinklar hålles öppen, genom att hjälpvingen automatiskt föres ett stycke framåt från huvudvingen. A. förbättrar luftströmningen kring vingen och ger därigenom flygplanet ökad stabilitet. Den placeras framför skevningsrod-ren (se Flygplan), varigenom dessa vid låg hastighet få ökad verkan. Flygplan försedda med a. kunna vanl. ej bringas i spin (se Konstflygning). F. Az. AutostereograT, se Stereokomparator. Autosuggestio'n, självsuggestion. Se Suggestion. Autoterapi' (grek. auto's, själv, och thera-pei'a, läkedom), kroppens bekämpande av en sjukdom genom egna medel utan läkarens ingripande. E. M. P. W. Autotomi', se Självstympning hos djur. Autotro'fa växter, autofyter, äro sådana, som själva bereda samtliga i växtkroppen be — 887 — — 888 —