AVMARSCH rat —, vilka vid okontrollerat bruk allvarligt kunna skada hälsan. — Litt.: E. Faber, »Fedme og Afmagring» (1928). E. M. P. W. Avmarsch utgjorde före år 1925 den minsta underavdelningen inom ett kavalleriförband och bestod av 8—5 ryttare. I 1925 års kavalleriexercisreglemente har benämningen avmarsch ersatts med grupp. S. C-r. Avmätning el. ap t er ing, utmärkande på en fälld trädstam av de ställen, där den skall kapas, för att största möjliga värde skall erhållas. Arbetet, som fordrar kännedom om olika virkessortiment och deras relativa nettovärden samt förmåga att bedöma kvaliteter, utföres av den fasta skogspersonalen el. vid mera omfattande avverkningar av särsk. anställda avmätare. Till ledning ha dessa en av-mätningsinstruktion samt en apteringstabell, den sistnämnda angivande relativa nettovärdet för olika sortiment el., när det t. ex. är fråga om stockar, för de olika kombinationer av längd och grovlek, som kunna tänkas förekomma. En riktig a. är av största vikt för det ekonomiska resultatet av skogshanteringen, och upprättandet av instruktion och hjälptabeller härför är en av arbetsledningens betydelsefullaste uppgifter. F. A. Bn. Avmönstring, fartygsbesättningens el. besättningsmans lösande från förpliktelser och rättigheter, vilka medfölja tjänstgöring å fartyg, efter tilländalupen expedition el. kontraktstid. H. S-k. Avoca'toträ erhålles av det till lagerträds-familjen (Laura' ceæ] hörande släktet Pe'rsea, särsk. P. alba och P. i'ndica. Veden hos sistnämnda art benämnes även Madeira-mahogny. O. Gz. Av- och tillträdessyn kallas en i lagstadgad ordning verkställd undersökning, i vilken mån en fastighet, som skall avträdas el. tillträdas av annan än ägaren själv, är behäftad med brister (d. v. s. icke på tillfredsställande sätt hävdad och underhållen). Sådan undersökning har sedan gammalt varit föreskriven i fråga om arrendefastigheter och boställen, med anledning av den ersättningsskyldighet, som ålegat arrendator el. boställshavare, vilken icke väl hävdat jorden el. icke tillbörligen vårdat och underhållit fastighetens byggnader och andra tillhörigheter. Vår nu gällande rättsordnings regler om a. å arrendefastighet återfinnas i lagen om nyttjanderätt till fast egendom (2:a kap.) samt, för vissa fastigheter i n. och mellersta Sverige, i den s. k. norrländska arrendelagen; om a. å de viktigaste numera förekommande boställena i den ecklesiastika boställsordningen (4:e kap.). Enl. förstnämnda lag är a. ett bevismedel ang. fastighetens skick. Synemännen väljas, inom en lagstadgad krets av valbara personer, av jordägaren och arrendatorn el., om dessa ej kunna enas, av domaren. Själva få synemännen vid behov tillkalla ytterligare en syne-man. Deras uppgift är att undersöka fastigheten och uppskatta kostnaden för botande av de brister, de därvid funnit. Genom klander kan hos domstol rättelse sökas i det resultat, vartill synemännen kommit; sker icke så, länder detsamma till efterrättelse parterna emellan. Den norrländska arrendelagens synemän åter äro skiljemän, som väljas, en av vardera parten (subsidiärt av domaren el. landsfiskalen) och den tredje av de sålunda valde; de ha att avgöra icke blott vilka förbättringar, arrendefastigheten tarvar, utan ock vilkendera parten, som skall verkställa desamma el. betala ersättning därför. Genom klander kan hos häradsrätten sökas rättelse i synemännens uppskattning el. ändring i deras ålägganden. Om deras beslut ej ändras, kan det omedelbart genom utmätning bringas till verkställighet. De ecklesiastika boställssynerna, slutl., förrättas å prästgård (boställe, avsett till den prästerlige löntagarens bostad) av s. k. syne-rätt (på landet domaren med två till fyra nämndemän, i stad rådstuvurätten) samt å löneboställe (annat ecklesiastikt boställe än prästgård) av tingslagets boställsnämnd, som består av tre led., utsedda, en av länsstyrelsen, en av domkapitlet och en genom kommunalt val i ett grannpastorat. Till dessa syner hör såväl besiktigande av hus och ägor som föreskrivande av nödiga förbättringar och nybyggnader. Talan mot syner ätts beslut må föras genom besvär hos hovrätten; för ändring i boställsnämnds synebeslut må påkallas s. k. laga syn, som förrättas enl. samma regler som a. å prästgård. Jfr Besiktning, Laga syn och Syn. C. G. Bj. Avocourt [avåko'r], by i franska dep. Meuse, 2 mil v. om Verdun. Här utkämpades häftiga strider under världskriget våren och sommaren 1916 samt sommaren 1917. Avoga'dro, A m a d e o, greve di Quarenga e Ceretto, italiensk fysiker (1776—1856), först juridisk ämbetsman, sedan efter självstudier prof, i fysik 1809. Om den av honom 1811 uppställda A:s lag, som blev grundläggande för den moderna kemien, se Atom. [E.M.P.W.] — 947 — — 948 —