- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 2. Apollonia - Bangka /
1091-1092

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baffins land - Baffinviken - Bafomet - Bagadetter - Bagage - Bagageträng - Bagamoyo - Bagara - Bagasse - Bagatell - Bagauder - Bagdad (Baghdad)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BAFFINVIKEN femte av jordens öar, c:a 537,700 kvkm., skiljes i ö. från Grönland genom Baffinviken och Da-vis sund, i s. från Labrador genom Hudsons sund och begränsas i s. v. och v. av Foxka-nalen, Foxsundet, Boothiabukten och Prince-regent-sundet, i n. av Lancasterkanalen; i ö. intränga Cumberland- och Frobishervikarna. B. tillhör randzonen av den kanadensiska skölden och visar i sin topografi den glacialt omgestaltade urbergsterrängens växlingsrika former. Medan landet i v. och s. v. är låglänt och kusten föga utbildad, visar den ö. kustlinjen en väl utvecklad relief, beroende på den stora landhöjningen i den perifera zonen. Bergssträckningarna ha här toppar av upp till 2—3,000 m. och flera glaciärer. N. delen av B., Cockburn-land, är till stor del isbetäckt; i den låglänta s. v. delen, Foxland, ligga inom ett område av sedimentära bergarter tvenne stora reliktsjöar, Nettilling- och Amadjuak-sjöarna. Ett fåtal eskimåer leva på ö. och n. ö. kusterna. S. ö. kusten av B. nåddes 1576 av Frobisher och 1585 av Davis, medan n. delen upptäcktes av Baffin 1616. H. Lsm. Baffinviken [bä'fin-], bred havsarm mellan Grönland i ö. samt Baffins land och North Devon i v. B. står genom Davis sund i förbindelse med Atlanten och genom Smiths sund i n. samt Jones sund och Lancasterkanalen i n. v. med N. ishavet. Största djup 1,913 m. H. S-n. Ba'fomet, idol i form av ett skäggigt män-niskohuvud, med vilket tempelherrarna enl. sina motståndares uppgifter drevo avgudadyrkan. Endast dignitärerna skulle haft kännedom om denna kult. Den nämnes bl. a. i Filip IV:s häktningsorder mot tempelherrarna 1307. T. S-d. BagadeTter, en ras tamduvor, tillhörande de s. k. vårtduvorna. Se Tamduvor. Bagage [-ga'f] (fra., sannolikt av germansk stam, jfr no. bagge, packe, bylte, eng. bag, säck), ressaker, resgods, packning; förr (t. ex. hos Bellman) även: pack, byke, patrask (alltså med samma betydelseutveckling som i ordet »pack»). E. Hqt. Bagageträng [ ga']’-], den del av truppträngen (se d. o.), på vilken medföres, vad ett truppförband behöver under förläggning. Varje kompani, skvadron och batteri har sin särskilda packvagn, i svenska armén anspänd med hästar. Å packvagn medföras reservpersedlar, skomakeriverktyg, marketenterivaror m. m. Packvagnarna bilda tillsammans ett regementes packträng och marschera i allm. på något avstånd bakom trupperna. I ett reg:s b. ingå dessutom två livsmedelssektioner, vilka omväxlande framköra proviant och furage till reg., samt en transportkader. E. O. B. Bagamo'yo, hamnstad i Tanganyikaterrito-riet, Östafrika, s. v. om Zanzibar; c:a 5,000 inv. Staden omges av kokos- och mangoplanteringar och har en orientalisk prägel med moské och buddhatempel. B. var före tillkomsten av järnvägen Dar-es-Salaam—Ujiji trots sin öppna redd en livlig handelsstad. Från B. ha Stanley, Burton m. fl. startat sina expeditioner till det inre Afrika. W. P-n. Bagara, se B a gg a ra. Baga'sse, kallas de krossade resterna av sockerrören, sedan saften utpressats. B. innehåller en växlande sockerhalt, stundom ända till 30 %. Bagatell (fra. bagatelle), småsak, obetydlighet, lappri. — Bagatellisera, behandla som bagatell, förakta, förringa. Bagauder [-gau'-] (lat. bagaWdæ), galliska bönder, som, förbittrade över romarnas förtryck, 283 e. Kr. gjorde uppror, men besegrades av Maximianus 285—286. B. omtalas ända in i 400-talet i n. Spanien och n. Italien. S. Bin. Bagdad (Baghdad). 1) Vilajet i engelska mandatet Irak; 141,250 kvkm., 1,360,304 inv. (1920), till största delen araber, varav % mill. sunniter, ’/< mill. schiiter, återstoden judar och Gata i Bagdad. Husens gallei försedda altaner och de smala trottoarerna äro typiska. kristna. 2) Huvudstad i vilajetet B.; c:a 145,000 inv.; ligger på ömse sidor om Tigris, dock huvudsaki. på den v. B. är en typiskt orientalisk stad med krokiga, smutsiga gator och fallfärdiga hus, men även med praktfulla av vackra trädgårdar omgivna byggnader. I staden finnas minnesmärken, helgongravar m. m. från Harun ar-Raschids och senare kalifers tid. B. har c:a 100 moskéer, stora basarer, karavanserajer, varav ett urspr. varit en högskola (från 1233). Univ. finnes sedan 1922. B., som ligger vid Bagdadbanan (se d. o.), har en betydande handel, är utgångspunkt för åtskilliga karavan- och automobilrutter. Mindre ångare kunna gå uppför floden till B Exporten (i sht ull, säd, dad- — 1091 — — 1092 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 20 14:15:41 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-2/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free