Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Baffins land
- Baffinviken
- Bafomet
- Bagadetter
- Bagage
- Bagageträng
- Bagamoyo
- Bagara
- Bagasse
- Bagatell
- Bagauder
- Bagdad (Baghdad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAFFINVIKEN
femte av jordens öar, c:a 537,700 kvkm., skiljes
i ö. från Grönland genom Baffinviken och
Da-vis sund, i s. från Labrador genom Hudsons
sund och begränsas i s. v. och v. av
Foxka-nalen, Foxsundet, Boothiabukten och
Prince-regent-sundet, i n. av Lancasterkanalen; i ö.
intränga Cumberland- och Frobishervikarna. B.
tillhör randzonen av den kanadensiska skölden
och visar i sin topografi den glacialt
omgestaltade urbergsterrängens växlingsrika former.
Medan landet i v. och s. v. är låglänt och kusten
föga utbildad, visar den ö. kustlinjen en väl
utvecklad relief, beroende på den stora
landhöjningen i den perifera zonen.
Bergssträckningarna ha här toppar av upp till 2—3,000 m.
och flera glaciärer. N. delen av B.,
Cockburn-land, är till stor del isbetäckt; i den låglänta
s. v. delen, Foxland, ligga inom ett område
av sedimentära bergarter tvenne stora
reliktsjöar, Nettilling- och Amadjuak-sjöarna. Ett
fåtal eskimåer leva på ö. och n. ö. kusterna.
S. ö. kusten av B. nåddes 1576 av Frobisher
och 1585 av Davis, medan n. delen upptäcktes
av Baffin 1616. H. Lsm.
Baffinviken [bä'fin-], bred havsarm mellan
Grönland i ö. samt Baffins land och North
Devon i v. B. står genom Davis sund i
förbindelse med Atlanten och genom Smiths sund i
n. samt Jones sund och Lancasterkanalen i n. v.
med N. ishavet. Största djup 1,913 m. H. S-n.
Ba'fomet, idol i form av ett skäggigt
män-niskohuvud, med vilket tempelherrarna enl.
sina motståndares uppgifter drevo
avgudadyrkan. Endast dignitärerna skulle haft
kännedom om denna kult. Den nämnes bl. a. i Filip
IV:s häktningsorder mot tempelherrarna 1307.
T. S-d.
BagadeTter, en ras tamduvor, tillhörande de
s. k. vårtduvorna. Se Tamduvor.
Bagage [-ga'f] (fra., sannolikt av germansk
stam, jfr no. bagge, packe, bylte, eng. bag, säck),
ressaker, resgods, packning; förr (t. ex. hos
Bellman) även: pack, byke, patrask (alltså med
samma betydelseutveckling som i ordet »pack»).
E. Hqt.
Bagageträng [ ga']’-], den del av truppträngen
(se d. o.), på vilken medföres, vad ett
truppförband behöver under förläggning. Varje
kompani, skvadron och batteri har sin särskilda
packvagn, i svenska armén anspänd med
hästar. Å packvagn medföras reservpersedlar,
skomakeriverktyg, marketenterivaror m. m.
Packvagnarna bilda tillsammans ett regementes
packträng och marschera i allm. på något
avstånd bakom trupperna. I ett reg:s b. ingå
dessutom två livsmedelssektioner, vilka
omväxlande framköra proviant och furage till reg.,
samt en transportkader. E. O. B.
Bagamo'yo, hamnstad i
Tanganyikaterrito-riet, Östafrika, s. v. om Zanzibar; c:a 5,000 inv.
Staden omges av kokos- och mangoplanteringar
och har en orientalisk prägel med moské och
buddhatempel. B. var före tillkomsten av
järnvägen Dar-es-Salaam—Ujiji trots sin öppna
redd en livlig handelsstad. Från B. ha Stanley,
Burton m. fl. startat sina expeditioner till det
inre Afrika. W. P-n.
Bagara, se B a gg a ra.
Baga'sse, kallas de krossade resterna av
sockerrören, sedan saften utpressats. B.
innehåller en växlande sockerhalt, stundom ända till
30 %.
Bagatell (fra. bagatelle), småsak,
obetydlighet, lappri. — Bagatellisera, behandla som
bagatell, förakta, förringa.
Bagauder [-gau'-] (lat. bagaWdæ), galliska
bönder, som, förbittrade över romarnas
förtryck, 283 e. Kr. gjorde uppror, men besegrades
av Maximianus 285—286. B. omtalas ända in
i 400-talet i n. Spanien och n. Italien. S. Bin.
Bagdad (Baghdad). 1) Vilajet i engelska
mandatet Irak; 141,250 kvkm., 1,360,304 inv.
(1920), till största delen araber, varav % mill.
sunniter, ’/< mill. schiiter, återstoden judar och
Gata i Bagdad. Husens gallei försedda altaner och
de smala trottoarerna äro typiska.
kristna. 2) Huvudstad i vilajetet B.; c:a 145,000
inv.; ligger på ömse sidor om Tigris, dock
huvudsaki. på den v. B. är en typiskt
orientalisk stad med krokiga, smutsiga gator och
fallfärdiga hus, men även med praktfulla av vackra
trädgårdar omgivna byggnader. I staden finnas
minnesmärken, helgongravar m. m. från Harun
ar-Raschids och senare kalifers tid. B. har c:a
100 moskéer, stora basarer, karavanserajer,
varav ett urspr. varit en högskola (från 1233).
Univ. finnes sedan 1922. B., som ligger vid
Bagdadbanan (se d. o.), har en betydande
handel, är utgångspunkt för åtskilliga karavan- och
automobilrutter. Mindre ångare kunna gå
uppför floden till B Exporten (i sht ull, säd, dad-
— 1091 —
— 1092 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jan 20 14:15:41 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-2/0692.html