BAGGE 4) Jonas B., sonsons sonson till B. 1), ingenjör (1800—69). Efter studentexamen 1820 i Uppsala studerade B. där matematik och fysik men övergick snart till praktisk teknisk verksamhet och genomgick sedermera bergsskolan i Falun. Han verkade där som lärare 1830—38 och gjorde även en stor insats på det bergsmekaniska området som konsulterande ingenjör och konstruk tör. B blev 1839 chef för Järnkontorets mekaniska stat och erhöll 1840 professors titel. På uppdrag av bankofullmäktige ledde B. tillverkningen av ett nytt sedelpapper vid Tumba pappersbruk 1833—34, blev sedermera ledare för detta bruk och 1852 förståndare för riksbankens sedeltryckeri. B. innehade även ett eget tryckeri i Stockholm, grundlagt 1855, vilket ännu fortlever ss. A.-b. J. Bagges sedeltryckeri. C. E. v. S. 5) Jonas Samuel B., fysiker och mekaniker (1803—70), fil. mag. i Lund 1829, adjunkt i fysik och praktisk mekanik vid Teknologiska inst. i Stockholm 1830, lärare i samma ämnen med professors titel vid bergsskolan i Falun 1838—68, förordna- des till vikarierande chef för Järnkontorets mekaniska stat 1853. Som bergsmekaniker har B. genom sina nykonstruktioner och förbättringar inlagt stora förtjänster om bergshanteringens utveckling i Sverige. A. L-dh. 6) Julius B., son till B. 4), musiker, musikförläggare och Bellmansforskare (1844—90), bekant för sina studier (i »Samlaren», 1881) rörande Bellmansmelodiernas ursprung. B. har dessutom bl. a. utgivit svenska folkdanser och översatt Richters harmonilära (1870). 1874 övertog han Abr. Hirschs musikhandel i Stockholm och grundade 1877 eget musikförlag därst. B. blev kamrer vid Musikaliska akad. 1889. G. M. 7) Peter Fredrik Leo B., sonson till B. 2), skolman (1850—1926), fil. d:r i Uppsala 1875, lektor i svenska, latin och grekiska vid Uppsala högre allm. lärov. 1876, rektor vid Västerås högre allm. läroverk 1899—1916. B. har utgivit läroböcker i modersmålet och författat språkvetenskapliga, litteratur- och lärdoms-historiska arbeten. W. N. Bagge, släkt härstammande från inspektören på övedskloster i Skåne Carl B. (1642— 1724). 1) Algot Fredrik Johan B., jurist (f. 10/7 1875), jur. utr. kand. 1899, fiskal i Svea hovrätt 1910, hovrättsråd 1911, revisionssekreterare 1915, häradshövding i Sollentuna m. fl. hds domsaga 1927. B., som biträtt i Justitiedep. 1913—21 vid utarbetande av en rad lagar och lagförslag inom straffprocessen och specialstraffrätten, har sedermera främst ägnat sig åt den internationella sjörätten, som ordf, i sjö-lagsliftningskommitlén 1921, sakkunnig i Justitiedep. vid internationella förhandlingar på sjörättens område sedan 1923, president i engelsktyska skiljedomstolen i London 1925—26, svenska regeringens representant vid skandinaviska sjörättssamarbetet sedan 1922. E. K. 2) Gösta Adolfsson B., den föregåendes bror, nationalekonom (f. 27/s 1882\ Hl. d:r och docent vid Stockholms högskola, där han blev prof, i nationalekonomi och socialpolitik 1921. B startade 1911 »Svensk tidskrift», vars ene huvudredaktör han alltjämt är. Han är sedan 1920 föreståndare för det av honom grundade Socialpolitiska inst. i Stockholm. Inom Stock holms kommunalpolitik har B. spelat en betydande roll. Han tillhörde stadsfullmäktige ss. representant för högern 1913—26 och var dess v. ordf. 1920—25. — B. har dokumenterat sig som vårt lands främste löneteoretiker framför allt genom sitt arbete »Arbetslönens reglering genom sammanslutningar» (1917), där han särsk. undersöker betydelsen av arbetskraftens rörlighet för lönenivåns höjd inom olika yrken. Förutom en mängd tidskriftsuppsatser märkes vidare hans »Det moderna näringslivets uppkomst» (1925). T. E-r. Bagge av Berga. Sten Sture d. y. förlänade 1517 frälsebrev åt Måns Pederson till Berga i Högsby s:n, Småland, och dennes son upptog efter modern släktnamnet Bagge. Släktens mest bekante medlem är den 1577 på gr. av förrädiska stämplingar mot Johan III avrättade Bengt Bagge. Dennes bror Peder blev genom gifte innehavare av Söderby i örtomta — 1101 — — 1102 —