BAHAR Karta över Bahamaöarna. spanjorernas herravälde bortfördes de ursprungliga inv., lacayanerna, som slavar till Haiti. 1666 anlade engelsmännen Nassau, som emellertid förstördes av spanjorerna. B. voro en tillflyktsort för sjörövare, tills engelsmännen 1718 återerövrade dem. B. styras av en guvernör med ett lagstiftande råd och en folkvald församling vid sin sida. Turks- och Caicos-öarna mot s. o. lyda sedan 1848 under Jamaica. W. P-n. Baha'r, även Buhar, Behar m. m., en hu-vudsakl. i Arabien och på de ostindiska öarna använd vikt (se även Candy). I Mokka, 199,28 kg.; i Djidda 83,047 kg. På Borneo och Java användes en stor b. (276,84 kg.) och en liten b. (184,58 kg.). N. L. R. Baharfje, oas i v. Nedre Egypten, s. v. om Fayum; 8,4 kvkm., c:a 5,000 inv. B. har flera varma källor (34°). Invånarna, som äro fördelade på fem byar, odla dadlar, ris, vete och bomull. Ruiner finnas Strandvegetation på Bahamaöarna. från faraonernas och romarnas tid. W. P-n. Bahawalpur, vasallstat i s. delen av prov. Punjab, Främre Indien, ö. om Indus-Sutlej; 38,848 kvkm., 781,191 inv. (1921), flertalet muhammedaner. 2/3 av området tillhör öknen Thar, och blott en 10—20 km. bred remsa längs flodstränderna är fruktbart land, men dessutom ha genom konstgjord bevattning stora områden vunnits för odling. Främst produceras spannmål, bomull, indigo och socker. Huvudstad är Baha-walpur helt nära Sutlej, 18,494 inv. (1921), med sidenindustri och betydande handel. M. P. Bahe'ra el. belerikmyroba-la'n är stenfrukten av trädet Termina lia belle'rica, Indien (se T er minal ia). Fruktköttet innehåller o. 25 % garvämne, som giver ett ljusgult läder av mindre god kvalitet. S. H-g. Bahia [oai'a], 1) Prov, i Brasilien; 529,379 kvkm., 3,859,241 inv. (1926). Innanför ett låg-landsområde vid kusten höjer sig terrängen trappstegsformigt upp till den 1,000 m. höga vattendela-ren, Serra do Espinha^o. V. härom ligger Rio Säo Franciscos dal, varefter landet åter höjer sig mot v. kusten och de ö. sluttningarna, som ha regntid året om och äro mycket fruktbara. Höglandet i v. täckes av snår och savanner. Invånarna, som bestå mest av negrer, indianer och biandfolk, idka åkerbruk i dalarna och kustlandet; maniok, kaffe, kakao, bomull och tobak m. m. odlas. På högplatåerna bedrives boskapsskötsel. Guld- och diamant-(carbonado-) gruvor. Av kautschuk exporteras för 7 mill. milreis. — 1111 — — 1112 — BAHAMAÖARNA