BAJA CALIFORNIA kunde kopieras å mottagningsstationen, en uppfinning, som dock icke fick någon praktisk användning, ehuru den varit av icke ringa betydelse för den senare utformningen av den moderna bildöverföringen. Sin största berömmelse vann B. genom att (1846) vara den förste, som kom på idén att ersätta den manuella telegra-feringen med en mekanisk anordning (se Automatiska telegrafsystem), vilken medgav större precision i tecknens formande, stadga i utsändningen och hastighet vid transmissionen samt sedermera kommit till användning vid de flesta nyare snabbskrift- och multiplextelegraf-system. C. T. S. Bain [béin], Alexander, skotsk psykolog och tänkare (1818—1903), prof, i logik vid univ. i Aberdeen, vän och lärjunge till J. Stuart Mili. Sin psykologi bygger B. bl. a. på ett ingående studium av fysiologi och anatomi och fullföljer i huvudsak den engelska associationspsy-kologiens (se d. o.) forskningsprogram; dock betonar han starkt den ursprungliga aktiviteten och verksamhetsdriften i själslivet, liksom den spontana rörelsen hos allt organiskt liv; tanken själv är enl. honom en sådan hämmad, återhållen rörelse. Hans huvudarbeten äro »The senses and the intellect» (1856, 4 ed. 1894), »The emotions and the will» (1859, 4 ed. 1899). 1876 grundade han kvartalstidskriften »Mind». Hans självbiografi (»Autobiogra-phy») utkom 1904. A-f N. Bain [beln], Robert Nisbet, engelsk historiker (1854—1909). B. behärskade åtskilliga av de nord- och östeuropeiska språken, och hans historiska författarskap rör också uteslutande Nord- och Östeuropa. Hans viktigaste arbeten om Sverige äro »Gustavus III. and his contemporaries» (1894), »Charles XII. and the collapse of the Swedish empire» (1895). Rysslands historia har B. behandlat i ett flertal skrifter, omfattande tiden 1613—1762, hela det slaviska Östeuropas i »Slavonic Europé, a po-litical history of Poland and Russia from 1447 to 1796» (1908). B. var även medarbetare i »Cambridge modern history». Han ägde stor beläsenhet och god kännedom om den tryckta litteraturen. Källstudier har han däremot knappast bedrivit, och hans arbeten ha stundom klandrats för en viss ytlighet. P. S. Bai'ni, Giuseppe, italiensk kyrkokompo-sitör och musikhistoriker (1775—1844). Efter studier hos sin farbror Lorenzo B. och hos Jannaconi anställdes B. 1802 som sångare i Sixtinska kapellet, från 1818 räntmästare för kapellet. Genom sitt starka intresse för 1500-talets kyrkomusik fick han ett betydande inflytande på den katolska kyrkans körsång. Själv skrev han kyrkliga verk i Palestrinas Uppslagsbok.il. — 1121 ________ 36 stil. Hans 10-stämmiga »Miserere» upptogs 1821 i Sixtinska kapellets påskrepertoar (omväxlande med Allegris och Tommaso Bajs). Hans förnämsta musikhistoriska arbete, »Me-morie storico-critiche della vita e delle opere di Giovanni Pierluigi de Palestrina» (1828), är nu föråldrat, både med hänsyn till det biografiska och det stilvetenskapliga innehållet. — Litt.: F. Haberl, »G. A. Baini» (»Kirchen-musikalisches Jahrbuch» 1894). E. A. Bain-Marie [bä-mari'], vattenbad för kemiska ändamål. Se Bad, kem. Bains [bä], namn på flera franska badorter ss. B.-les-Bains i dep. Vosges och B. du Mont Dore i dep. Puy-de-Döme. Baira, antilopart, se Behra. Baird [bä'ad], Spencer Fullerton, nordamerikansk zoolog (1823—87), prof, vid Dickin-son college 1846, sekreterare vid Smithsonian institution 1850, kommissarie för fiskerierna i U. S. A. 1871. B. har inlagt stora förtjänster om den vetenskapliga och praktiska kännedomen om Nordamerikas fiskar. O. C-n. Baire [bär], René Louis, fransk matematiker (f. 1874), har bl. a. företagit en klassifikation av funktionerna efter deras grad av diskontinuitet. H. D. Baireuth [bafråit], se Bayreuth. Baisch [baij‘], Herm ann, tysk landskapsmålare och etsare (1846—94), studerade i Stuttgart, Paris och München, 1880 prof, i Karls-ruhe. B. anslöt sig till friluftsmåleriet och utförde stämningsfulla landskap med motiv från det bajerska höglandet och från Holland. [G. V.) Baisse [bäs] (fra., eg. sjunkande, sänkning, till lat. bassus, låg; jfr Hausse), prisfall, särsk. å varor el. värdepapper, som omsättas å börs. Motsats: hausse. Baissier el. baissist, person, som driver baissespekulation, d. v. s. spekulerar i prisfall, t. ex. genom att till viss kurs, men för leverans först efter viss tid sälja ett antal aktier, som han ännu ej är i besittning av, i förhoppning att kursen å aktierna under mellantiden skall sjunka och han därigenom bli i stånd att före den överenskomna leveranstiden anskaffa dem till billigare pris än det, han som säljare betingat sig. Jfr Terminsaffär. — Baisseklausul, se Prisfallsgaranti. B. L-th. Ba'ja, huvudstad i komitatet Båcs-Bodrog, s. Ungern, på ö. stranden av Donau; 19,371 inv. (1920), övervägande ungrare. Spritfabrikation; betydande spannmåls- och svinhandel. M. P. Baja Califo'rnia [pa^a], territorium i Mexiko, bestående av Californiahalvön; 144,094 kvkm., 62,831 inv. (1921). Huvudstad La Paz, 7,271 inv. (1921). H. S-n. — 1122 —