BAKER K. v. Jån i »Musici scriptores græci», 1895; tysk övers, av v. Jån i Strassburgs lyceums »Programm» 1890—91). E. A. Bakchos, grek, myt., annat namn på Diony-sos (se denne). Bakchylides [-bakky'-], grekisk skald (c:a 505 —efter 450 f. Kr.), av jonisk börd från ön Keos, systerson och lärjunge till Simonides (se denne). B. är den siste betydande representanten för den pompösa, i stränga former bundna korlyriken. Med sin något äldre samtida Pindaros (se denne), den störste diktaren inom genren, låg han i stundom förbittrad tävlan om beställningar på festkantater, särsk. från den frikøstige mecenaten konung Hieron av Syrakusa. Av B:s’ mycket omfattande alstring, som ej bevarats i medeltida handskrifter, har ett papyrusfynd år 1896 bragt i dagen, förutom åtskilliga fragment, 19 sammanhängande dikter (13 hyllningsdikter till idrottssegrare, 6 kantater vid religiösa fester). B. visar sig här som en skicklig efter-klangspoet, dock utan större självständig skaparkraft. Hans formgivning är behändig och smidig, versen lättflytande och melodiös, och han är en behagfull sagoberättare. På antikens senare diktning har han ej utövat nämnvärt inflytande. — Uppl.: Blass-Süss (1912). Några dikter äro övers, till sv. av E. Lundberg och H. Bergstedt i »Världslitteraturen», 5. — Litt.: U. v. Wilamowitz-Möllendorff, »B.» (1898); H. Bergstedt, »B.» (i »Svenska humanistiska förbundets skriftserie» 3, 1900). I. H. Bakel, befäst handelsplats i Senegal, Franska Västafrika, på s. sidan av floden Senegal. C:a 3,000 inv. Utgångspunkt för karavanvägar. W. P-n. Bakeli'1, konstharts, som kan framställas ur fenol och formaldehyd i tre former. Bakelit A är smältbart, lösligt i alkohol, aceton m. m.; vid uppvärmning övergår det i bakelit B, som är osmältbart, sväller i lösningsmedel, uppmjukas i värme och kan pressas i formar. Vid ytterligare uppvärmning, som oftast företages i autoklav (bakelisator), bildas bakelit C, osmältbart och fullständigt olösligt; det utgör en färglös, men färgbar, hård, icke antändlig massa, som kan bearbetas (ersättning för horn, bärnsten o. s. v.). [E. M. P. W.] Bakelse, fint, mindre bakverk, med hänsyn till ingredienser och tillagning närmast att jämföra med tårtor. Som underlag användas alla slag av finare degar ss. sockerkaka (på konditorier benämnt »anslag»), smör- och mördeg, maräng- och mandelmassa, pe-tits-choux-smet m. m. I en del bakelser kombineras ett par av dessa degar, t. ex. smördeg och mandelmassa, mördeg och maräng o. s. v. De flesta bakelser fyllas med någon kräm ss. vanilj-, smör- el. chokladkräm el. med grädde och smaksättas med fruktmos, sylt o. d. Bakelserna garneras med mandelmassa, syltad frukt, grädde, smörkräm m. m. el. glaseras med choklad el. fruktglasyr. Serveras vanl. till kaffe el. te. Jfr Pastej och Tartelett. I. N-y. Baker [béi'ka], Mary, gift 3 :e gången E d d y, stiftare av »Christian Science» (se d. o.) (1821 —1910). B. föddes i New Hampshire, U. S. A., i ett bildat hem och fick en efter tidens förhållanden god uppfostran. Familjen tillhörde det kongre-gationalistiska samfundet, och modern utövade tidigt religiöst inflytande på dottern. Efter ett första äktenskap, där mannen snart dog, levde B. i flera år ett tillbakadraget liv, tidvis mycket sjuklig. Ett andra äktenskap blev olyckligt och ledde till skilsmässa. Genom sin andre man kom hon i beröring med en Ph. Quimby, som medelst personlig magnetism botade sjukdomar. För henne själv medförde kuren endast tillfällig förbättring, men hon kom härigenom i kontakt med mind cure-rörelsen (se Mind cure) och fick impulser till de teorier, hon sedan utvecklade i »Christian Science». Motståndare till henne ha påstått, att hon endast plagierat denne Quimby, medan hennes anhängare hävda, att hon i brev meddelat Quimby sina teorier och dessa sedan fått gå under hans namn (striden om Quimby-manuskripten). 1866 ådrog hon sig genom ett fall en del skador, så att hon blev sängliggande. Hon läste då på tredje dagen av sin sjukdom Matt. 9: 2. Enl. hennes egen berättelse (jfr det självbiografiska verket »Retrospection and introspection», 1892) kastade detta ord nytt ljus över livet för henne, hon steg upp från sjukbädden och var frisk. Det verkliga förhållandet med denna händelse är svårt att verifiera; själv daterade hon från denna stund sin första insikt i »Christian Science», näml, att endast det andliga är verkligt och att sjukdom ej har något veikligt underlag utan beror på vår felaktiga uppfattning om det materiella ss. verkligt och följaktligen kan botas i och med förvärvandet av den rätta insikten om det andliga ss. det enda verkliga. Dessa teorier utvecklade hon i ett flertal skrifter, av vilka »Science and health with key to the Scripture» (1 uppl. 1875) blivit Christian-scientisternas — 1129 — — 1130 —