BAKSLAGSVENTIL bart. Användes däremot bikarbonat, sker gasutvecklingen först i ugnsvärmen. — Genom fuktigheten och värmen i ugnen ombildas den för oss svårsmältbara och. osmakliga stärkelsen till stärkelseklister och dextrin (se d. o.), varjämte en del nya smakämnen bildas i brödskorpan. Brödet är färdigt, när det känns lätt och en sticka el. vispkvist, som stickes ned i brödet, förblir torr. Den tekniska utvecklingen, från de flata hällar, på vilka våra förfäder gräddade sitt ojästa bröd, till våra dagars elektriska ugnar, har möjliggjort stora förenklingar och förbättringar vid brödbakningen. Särsk. tillämpas dessa i större bagerier (se Bagerimaskiner och Bakugn). Bakningen i stadshemmen har gått avsevärt tillbaka. Att hembakt bröd håller sig längre färskt än s. k. bagarbröd, som dock blir lättare och större, beror på flera orsaker. I bagerierna har man, genom den maskinella utrustningen, större möjlighet att öka brödets vattenhalt. Det amerikanska hårda vetemjöl, som i stor utsträckning användes vid fabriks-mässig bakning, suger dessutom åt sig mer vatten än det svenska. /. N-y. Bakningsförmåga, en term, som användes för att beteckna ett mjöls större el. mindre lämplighet för brödberedning. Att ett mjöl har god b. betyder, att därav kan erhållas ett poröst bröd med ung. jämnstora porer samt utan s. k. död rand (stålrand); därjämte skall kvantiteten av det av en viss viktsmängd mjöl erhållna brödet vara tillfredsställande såväl i fråga om vikt som volym. Olika mjölsorter kunna näml, vid bakningen upptaga olika mycket vatten, vilket givetvis inverkar på vikten av det erhållna brödet. Det är huvudsaki. de i mjölet ingående äggviteämnena (gluten), som äro bestämmande för dettas b. Man bestämmer vanl. b. genom jämförande bakningsförsök. L. S.-L. Bakonyskogen [ba'kåfl-] (ung. Bakony Hegy-ség), bergstrakt i v. Ungern, n. om Balaton. B. är en platå av c:a 400—500 m. höjd, hu-vudsakl. bestående av mesozoiska kalkstenar, som flerstädes genomsättas av basalt. Endast i mellersta delen täckes kalken av sen-tertiära lager och löss, och sedan gammalt drives här åkerbruk och boskapsskötsel. I övrigt är området magert och vattenfattigt samt flerstädes förkarstat. Präktiga bok- och ekskogar täcka sluttningarna. Högsta punkten är Kö-röshegy (Blå berget), 713 m.; basaltberget Kab-hegy är 601 m. B. var fordom vida beryktad som tillhåll för rövare. M. P. Bakpulver, kemikalier, som i st. f. jäst tillsättas degen för ati göra denna porös. Sedan gammalt har för detta ändamål använts hjort- hornssalt (ammoniumkarbonat), som förgasas av hettan under bakningen. Till pepparkakor användes pottaska (kaliumkarbonat). De eljest använda b. bestå av natriumkarbonat (el. ammoniumkarbonat) och en sur förening (vinsyra, vinsten, surt kalcium-, natrium- el. ammonium-fosfat, surt kalium- el. natriumsulfat), som ur de förstnämnda utdriver kolsyran, vilken gör brödet poröst. I motsats till jästen förbrukar b. icke någon av mjölets beståndsdelar men tillför givetvis brödet vissa mineralämnen; särskild vikt har man lagt vid att de ovannämnda fosfatbakpulvren giva brödet en ökad fosfat-halt. [E. M. P. W.] Bakr, en stor nordarabisk stam av Rabia-gruppen, bebodde under förmuhammedansk tid Bahrain och Jamama och ingick i likhet med broderstammen Taghlib vid mitten av 400-talet i det centralarabiska Kindaväldet, som de med avbrott för en kortare period av självständighet under Taghlibs hövding Kulaib Wail tillhörde till dess fall på 530-talet. En stor del av denna tid rasade mellan B. och Taghlib det 40-åriga Basus-kriget. B. kom därefter i beroende av lachmiderna i al-Hira och råkade efter deras fall i strid med persernas nya vasaller där och de dem underlydande Taghlib och Namir, vilka tillfogades ett stort nederlag vid Dhu Kar o. 610, ett av de mest berömda slagen under förmuhammedansk tid. Därefter voro bakriterna oberoende till islams tid under ständiga strider med Tamim, varunder de småningom trängdes norrut och slogo sig ned i Mesopotamien med Amid som huvudort, som även kallades och ännu kallas Dijar Bakr. De underkastade sig profeten 630, gjorde delvis uppror efter hans död men kuvades åter av Abu Bekr. I striderna för och emot Ali delade sig stammen på båda partier. G. O-r. Bakslag. 1) Biol. Se Atavism. 2) Jaktterm. »Slag» är på jaktspråk detsamma som spår. »Att gå el. driva på bakslag», att följa ett spår i riktning motsatt den, villebrådet gått. F. A. Bn. 3) Meteor. Elektriskt fenomen vid åskväder. På gr. av elektriskt laddade moln uppstår i jordytan en elektricitetsfördelning, som man kan uttrycka så, att elektriciteten samlar sig i spetsar och upphöjda föremål. Om av en el. annan grund, t. ex. ett blixtslag mellan två moln, en utjämning av jordytans elektriska tillstånd hastigt äger rum, kan detta ske så häftigt, att förödelser ss. vid verkliga blixtslag uppstå. H. K-r. 4) Tekn., se Baktändning. Bakslagsventil har en mot ventilsätet löst anliggande ventilkägla el. klaff. B. användes för att hindra den genom en rörledning ström- — 1137 — — 1138 —