BALANSERA BalaniTius, skalbaggsläkte, tillhörande ordn. vivlar. Se Nötvivel. Balani t, med., inflammation av den ollonets utsida och förhudens insida beklädande slemhinnan, som då blir röd, varm, vätskande och svullen. B. kan orsakas av såväl vanliga varbakte-rier, särsk. om dessa stängas inne av för trång förhud (se F im o sis), som ock av retning från det ur urinröret framdroppande sekretet vid dröppel (se Gonorré). B. kan således ibland ge anledning att misstänka gonorré. A.-U. Balanftes, växtsläkte av fam. Zygophylla'ceæ. I Nordafrikas stäppområde och i Indien förekommer B. aegypti'aca, en taggig buske el. ett mindre träd med ätliga frukter, ur vilkas frön erhålles den s. k. zachunoljan, som liknar sesamolja och begagnas som matolja. Bladen ha användning som grönsaker; veden, som är hård, tung och av gulvit el. brunaktig färg, lämnar möbelvirke. O. Gz. Balanoglo'ssus, släkte hörande till ollonmaskarna, Enteropneu'sta (se d. o.), en grupp av maskliknande djur försedda med gälar, som erinra om lansettfiskens. Kroppen består av 3 segment, av vilka det främre, ollonet, äger förmåga att starkt sammandraga sig och genom upptagande av vatten ansvälla, varigenom djuret är i stånd att borra sig ned i sanden. Mittsegmentet är kort och bildar liksom en krage omkr. ollonbasen. På buksidan av kragen, mellan denna och ollonhalsen ligger munnen; den raka tarmen öppnar sig i bakändan av det långa 3:e segmentet, bålregionen. I främsta delen av denna är tarmen försedd med talrika gälspringor, som öppna sig utåt och äro stödda av ett slags skelettbildningar. En art förekommer vid vår västkust. O. C-n. Balanophora'ceæ, dikotyledon växtfam., som uteslutande består av rotparasiter (se Parasitiska växter), vilka fullständigt sakna förmåga att själva bereda näring. De klorofylllösa bladbildningarna tjäna att skydda befruktningsdelarna under tillväxten. Blom- Cynomorium coccineum, parasiterande på en rot. morna, som äro små, sitta i kolvformiga blomställningar, vilka i tidigt utvecklingsstadium likna utväxande svampar. O. 40 arter i tropikerna. I Europa finnes endast Cynomo'rium coccineum i Spanien och på Sardinien. A. V-e. Balans [-la'rjs] (fra. balance, lat. bilanx, med två vågskålar), jämvikt, motvikt. 1) Fysiol. Levande varelsers förmåga att anpassa läget av sin kropp och dess olika delar med hänsyn till tyngdkraftens inverkan. Hur viktig b. är framgår av det faktum, att redan mycket lågt stående varelser ha synnerligen väl utvecklade sinnesorgan för denna funktion (se Statiska organ). I samma mån som den stigande utvecklingen ställer större krav på b., kommer det centrala nervsystemet att spela alltmera betydande roll för densamma. Viktiga nervösa centraler för b. äro de vestibu-lära kärnorna (se H järnnerv er) och lilla hjärnan (se Hjärna). S. I-r. 2) Gymn., se Balansövningar. 3) Handelsv. Den vid avslutandet av ett konto uppstående skillnaden mellan de sammanräknade debet- och kreditposterna. Även: brist i den behållning av kontanter el. andra tillgångar, vilken enl. förefintliga räkenskaper skall finnas. N. L-é. 4) Tekn. 1) Tvåarmad hävstång rörlig kring en fast punkt el., ss. en vågbalans, kring en egg. B. användes i maskintekniken för att överföra rörelse från en maskindel till en annan (se Balansmaskin). — 2) »Oro» el. balanshjul i ett ur, som med en svängande rörelse reglerar urets gång, motsvarande pendeln i ett pendelur. — 3) Material- och värmebalans. För bestämning av materialbehovet vid en metallurgisk el. kemisk process uppgöres på basis av de kemiska reak-tionsformlerna en kalkyl, materialbalans, över sambandet mellan slutprodukternas och de för processen erforderliga beståndsdelarnas vikter. Analogt kan en värmebalans uppgöras för de ingående beståndsdelarnas och slutprodukternas värmeenergi. — För värmemotorer angives sambandet mellan tillfört värme, i nyttigt arbete omsatt värme och i förluster bortgående värme även av en värmebalans, t. ex. för en förbränningsmotor: bränslet» värmeenergi = 100 fördelas på i nyttigt arbete omsatt värme 20, i kylvattnet bortgående värme 30, i avgasvärme 33, i friktionsvärme 15 samt i förluster genom ledning och strålning 2. C. E. v. S. Balansera [-lagse'-], avpassa, uppväga, mot-väga, (söka) hålla i jämvikt. — Handelsv. Överföra till nya räkenskaper balansen (saldot) å ett konto, t. ex. i samband med uppläggandet — 1169 — — 1170 —