BALBINA och underskriva. För a.-b. äro särskilda föreskrifter stadgade i lag 12/a 1910 om a.-b. (§ 56); bl. a. skola, därest a.-b. innehar aktier i annat a.-b., dessa specificeras till antal och värden. A.-b:s b. skall hållas tillgänglig för aktieägare under minst en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma och skall å denna fastställas. N. L-é. Bala'nssåg, se Cirkelsåg. Bala'nsvikt, motvikt, som för balansering (se d. o.) anbringas på en maskindel, t. ex. en vevaxel. Bala'nsövningar, balansstående, balansgång, gymnastiska ställningar och rörelser, som avse uppövandet av förmågan att bibehålla jämvikten under olika förhållanden, då understödsytan är förminskad. — Balanssprång, även benämnt balanshopp, utföres som ett gymnastiskt överslag (se d. o.), varvid dock gymnasten, när benen kommit i lodrätt läge i luften, utför en vridning av kroppen, så att han kommer ned på marken med sidan vänd mot redskapet. O. K-gh. Balanti'dium coli, in-fusorie tillhörande ordn. Heterotri'cha; O,ob—0,i mm. B. lever ss. parasit i svinets tjocktarm, mera sällan i människans, där den dock iakttagits, särsk. vid svårartade tarmkatarrer. Genom att borra sig in i tarmväggen torde den försvåra inflammationen. H. B-n. Balanus, ett släkte bland kräfldjuren, tillhörande fam. Balanidæ. Se Rankfotingar. Balasjo'v, stad i guv. Saratov, vid Chopjor; 26,846 inv. (1926). Handel med spannmål. Ba'lasrubi'n el. balaisrubin, en rosenröd el. blekröd spinell (se d. o.), stundom med en dragning i blått, användes som ädelsten. K. A. G. Balassagyarmat [ba'lafaja'rmat], huvudstad i komitatet Nogråd, n. Ungern, invid gränsen mot Tjeckoslovakien; 11,257 inv. (1920). M. P. Ba!a'ta, kallas den i luften stelnade mjölksaften av Mimu'sops bala'ta (Sapo'ta Muelleri), ett till fam. Sapota'ceæ hörande träd i Guayana och Venezuela. Saften erhålles genom ränn-formiga snitt i stammarna Ren b. är rödvit till brunröd, utan smak samt seg, böjlig och elastisk. Vid uppvärmning till 49° C. blir den Balanlidium coli. a. mun b. kärna, c. Kontraktiv va-kuol (blåsa). Mycket förstorad. plastisk och smälter vid 149°. B. liknar gutta-perka (se d. o.) men har högre hartshalt samt leder värme och elektricitet sämre än denna. Den är å andra sidan mera motståndskraftig mot luft. B. användes till skosulor, dragremmar (balataremmar), isoleringsmaterial, särsk. i moderna telegrafkablar, m. m. A. V-e. Bala'tarem, drivrem, som framställes av stark bomullsväv genomdränkt med balatamassa (se Balata); utmärker sig för stor slitstyrka och mycket ringa töjning. Väta inverkar icke på den senare egenskapen, varför b. med fördel användes i fuktiga lokaler och t. o. m. kan gå i vatten. C. E. v. S. Balaton [ba'latån], tyska Plattensee, sjö i v. Ungern, 591 kvkm. (tillsammans med sumptrakten Lilla B. 660 kvkm.), längd 82 km., största bredd 12 km., medeldjup 3 m., maximi-djup 11 m. (nära halvön Tihany), 106 m. ö. h. B., som är Mellaneuropas största sjö, ligger i en ungtertiär gravsänka i n. o.—s. v. riktning vid s. foten av Bakonyskogen. Största tillflödet är den från v. kommande Zala, som in-mynnar i s. delen. B. avrinner genom Si6 och Kapos till Donau. Då B. är ett utpräglat av-dunstningsbäcken, är tillflödet avsevärt större än avrinningen, som före sjöns reglering genom en sluss endast ägde rum vid högvatten. M. P. Balåzs [ba'läz], Béla (Herbert Bauer), ungersk diktare (f. 1884), förkämpe för expressionismen i Ungern, lämnade 1919 detta land efter den kommunistiska regeringens sammanbrott och lever f. n. i Berlin. Sina senaste böcker har han skrivit tillsammans med den danska författarinnan Karin Michaelis. Bland hans skrifter kunna nämnas dramerna: »Doktor Margit Szélpål» (1909), »Mysterierna», 3 enaktare (1912), »Ozutoisö nop» (»Den sista dagen», 1917), ett ypperligt renässansdrama, vidare noveller, skisser, dikter: »A våndor énekel» (»Vandraren sjunger», 1910), och berättelser (»A csend», »Tystnaden», 1911). [A-f N.] Ba'lbfn [-in], Bohuslav, lärd tjeckisk jesuit, latinsk skriftställare (1621—88), utgav stora arbeten om sitt lands historia (»Epitome rerum bohemicarum» m. fl.); betydelse för den tjeckiska nationalkänslans återuppväckande fick hans varma försvar för det slaviska tungomålet i avh. »Dissertatio apologetica pro lingua slavonica, præcipue bohemica» (skriven i början av 1670-talet, tr. först av Pelcl 1775, övers, till tjeckiskan 1869). Agr. Balbfna. 1) Enl. traditionen dotter till tri-bunen Quirinus, döptes av S:t Alexander och begrovs i Prætextatus’ katakomb i Rom. Festdag: 31/3. Attribut: lilja, kedja. -— 2) Efter en — 1173 — — 1174 —