BALLAD Balkh, Balch, stad i n. Afganistan, 50 km. s. om Amudarja, vid vägen Bokhara—Kabul, c:a 15,000 inv. Sidenväverier. B. är forntidens Baktra, den forna huvudstaden i Baktrien (se d. o.), enl. sagan grundad av konung Kai Lohrasp av kavyanidernas mytiska dynasti. Under tiden fram till den arabiska erövringen var B. en betydande religiös metropol inom den buddistiska världen. M. P.; C. F. Balkjärn, äldre benämning å de profil-järn, som användas till däcksbalkar (se Balk). Balkjärn, mineral med namnet Kamacit, i meteorjärn (se d. o.) förekommande nickeljärn, den nickelfattigare legeringen i meteorjärnet. K. A. G. Balko'ng (ett romanskt ord till den germanska stammen i balk), med bröstvärn försedd, Balkongprofiler. obetäckt utsikts- el. viloplats, fritt utspringan-de från vägg och uppburen av balkar, konsoler el. utkragning i muren. Jfr Altan. G. W. W. Balkongträdgård. Sedan husen vid städernas större gator allt oftare försetts med balkonger, ha planteringar på sådana blivit mer och mer vanliga. Vackert blommande balkongväxter bidraga väsentligt till att liva upp gatubilden, på samma gång som de bereda trevnad för husens invånare. Odlingen försiggår helst i lösa trälådor, fyllda med jord och ställda på plåtbrickor till uppsamling av spillvatten, som föres vidare till närmaste stuprör. Här odlas nu växter av olika typer, dels sådana mer el. mindre hängande el. lågt buskiga, rikt blommande som hängpelargonier, petu-nior, lobelior, Mesembnja'nthemum specta'bile m. fl., dels .även klätterväxter. De senare ha antingen till ändamål att ge skugga på balkongen el. att kläda väggen intill denna; härtill passa vissa lättodlade växter, t. ex. krasse, blomsterbönor, Lophospermum, Ipomæa samt en del fleråriga, i sht murgröna och vildvin av olika slag. Alla dessa växter kunna antingen friplanteras i balkonglådorna el. också sättas ned i dessa med de krukor, vari de dragits upp el. förkultiverats. Det senare är lämpligt ej minst där man har för avsikt att byta om växter en el. flera gånger under sommaren. B. äro ofta svårt utsatta för torr luft, damm och blåst, som kunna skada växterna mer el. mindre illa; de måste därför ägnas en noggrann vård, och i sht måste vattningen utföras med större noggrannhet än i en vanlig trädgård. C. G. D. Balko'ngväxter, se Balkongträdgård. Balkplöjning, ett i äldre tid använt plöj-ningssystem, som består i att tiltorna, vilka fällas mot det oplöjda landet, uppläggas på oplöjda remsor ss. underlag och ej som vid andra plöjningssätt stjälpas i fåror. B. är en i hög grad ofullständig jordbehandling. L. F-g. Balkvägare, å träfartyg och träbåtar ett på spantens innerkanter fästat långskeppsförband, vanl. av furu el. ek, vilket utgör underlag och fäste för däcksbalkarna. T. Hrn. Balkåkra, s:n i Ljunits hd, Malmöhus län, v. n. v. om Ystad; 10,ss kvkm., därav 10,7» land; 708 inv. (1928; 66 inv. pr kvkm.); 9,31 kvkm. odlad jord (1919; 86,s % av landarealen), l,io kvkm. skogs- och hagmark. I B. ligger herresätet Marsvinsholm (se d. o.). Av B. gamla kyrka stå delar kvar som ruin; bredvid finnes ett gravkor för grevl. ätten Ruuth. — Pastorat: Balkåkra, Snårestad och Skårby, Ljunits och Herrestads kontrakt, Lunds stift. M. P. Bali [bål], John, engelsk präst och upprors-ledare (d. 1381). Under Richard II:s regering i England kom en social kris till utbrott 1381 (se England, historia), bönderna reste sig och B. blev en av deras ledare och anförare under tåget mot London. B. greps kort därefter och avrättades. B. synes ha varit inspirerad av Wyclifs (se denne) läror och predikade, att Gud skapat alla människor jämlika. /. A. Bali [bål], Valentine, irländsk geolog (1843 —95), 1881 prof, i geologi vid Dublins univ., 1883 direktör för Museum of Science and arts i Dublin, 1864—81 anställd vid Indiens geologiska undersökning och upptäckte där flera nya kolfält samt utvecklade vetenskaplig författarverksamhet såväl i geologi som i zoologi och botanik. I Dublin verkade B. ivrigt såväl för organisationen av museet som för Irlands kulturella och vetenskapliga angelägenheter. K. A. G. BaIIa'd. 1) Litt.-hist. B. (provensalska ba-lada) betydde urspr. dansvisa (av balar, dansa). Då namnet tillämpades på de engelska episka folkvisor (populär ballads), som 1765 utgå vos av Percy (se denne) och snart efterbildades av tyska förf. (Bürger, Goethe, Schiller, Uhland m. fl.), kom namnet att få betydelsen av en episkt-lyrisk visa med ofta dyster och lidelsefull — 1209 — — 1210 —