BALMORAL CASTLE rytmens yra och smidiga lek. — Efter bolsje-vlkregimens seger har B., vars fader tillhörde godsägareklassen, vistats i frivillig landsflykt. Hans 1922 i Paris utg. diktsamling »Hägringar» visar hans konstnärskap i en ny, starkt ändrad fas. Den forne prisaren av livsnjutningens och fantasiens undervärld har där givit ett gripande uttryck åt ett diktarhjärtas vemodsfulla längtan efter den fjärran hembygden, åt sorgen över ett skövlat fäderneslands tröstlösa elände. Vid B:s talrika översättningar av främmande länders poesi, vilka alltid fyllt en stor plats i hans produktion, har ett starkt subjektivt diktarkynne ofta nog hindrat den skicklige versteknikern att träffa det rätta. Men även här finnas lyckade ting, t. ex. hans tolkningar av några bland Poes dikter (särsk. »Klockorna»), Agr. Balmoral castle. Balmoral castle [balmå'ral kasl], slott i Aber-deenshire, Skottland, bland bergen vid övre Dee. Det inköptes 1852 av prinsregenten Albert, som lät ombygga det i gammalskotsk slottsstil och testamenterade det till sin gemål. Drottning Viktoria vistades här regelbundet om höstarna. G. Cqt. Ba'lneo-dieteti'k (lat. balneum, bad, och grek. di'aita, levnadssätt), läran om födosam-mansättningen under brunnskurer. Balneografi' (lat. ba'lneum, bad, och grek. grafein, skriva), beskrivning av kurorter, se Balneologi. Balneologi' (lat. ba'lneum, bad, och grek. logos, lära), läran om verkan och den terapeutiska användningen av de vid kurorter förekommande naturliga läkemedlen, omfattar balneofysiologi och klimatofysiologi (den fysiologiska grundvalen för yttre och inre använd ning av vatten ss. läkemedel, resp, klimateta läkande förmåga), balneoterapi och klimato-terapi (läran om den praktiska användningen av hälsokällor, resp, klimatet), spec. thalasso-terapi (läran om den terapeutiska användningen av havsbad och havsklimat). Därtill höra även balneografi (beskrivning av kurorter) och kurorthygien. B. grundar sig på den kemiska och geologiska beskaffenheten av mineralkällor, gyttja och mineralslam samt på den allmänna klimatologien. — Hos grekerna stod källkulten i förgrunden framför användandet i läkande syfte. I Italien användes däremot helande källor i stor utsträckning (särsk. i s. Italien, Latium och Etrurien). Romarna gjorde även i de erövrade provinserna anläggningar för hälsobad. Under medeltiden användes dessa fortfarande delvis; under 1500-talet började man teoretiskt sysselsätta sig med b. Ett större uppsving tog badväsendet först under senare fjärdedelen av 1700-talet, då de första havsbadanstalterna uppstodo; o. 1800 började användandet av solbad. Se Bad. — Litt.: J. Glax, »Lehrbuch der Balneotherapie» (2 bd, 1897—1900); E. Dietrich & S. Kaminer, »Handbuch der B., medizinischen Klimatologie und Balneographie» (4 bd, 1916 —24); »Svenska bad- och kurorter». [E. M. P. W.] Balneoterapi' (lat. ba'lneum, bad, och grek. therapeTa, behandling), se Balneologi. Balo'ptikon, benämning på en i handeln förekommande typ av projektionsapparater. Se Projektionsapparat. Balo'rdo (ital.), tölp, dumhuvud, en stående mask i commedia delFarte (se d. o.). Balsa, Balsa trä, ett s. k. korkträ (se d. o.), kallas den ovanligt lätta veden hos Ochro'ma la'gopus, ett till fam. Bombaca'ceæ hörande stort träd på Antillerna och i de varmaste delarna av Sydamerika. B. användes av infödingarna till kanoter m. m. A. V-e. Balsam (grek, balsamon, ytterst semitiskt, samma ord som bisam), tjockflytande blandning av harts och flyktig olja (kanadabalsam, kopaivabalsam, mekkabalsam, terpentinbalsam) el. av aromatiska syror, alkoholer och estrar (perubalsam, styraxbalsam, tolubalsam) med aromatisk lukt och skarp, brännande, bitter smak, löslig i alkohol, eter och kloroform, ej i vatten. B. erhålles från flera växter (se Balsamväxter), dels ss. en spontant utsipprande produkt, dels genom utkokning och utpressning. Den intorkar i luften och förhartsas samt ger vid destillation med vattenånga flyktig olja och kvarlämnar ett harts. — Utom naturlig el. äkta b. finns det en mängd farma-ceutiska preparat, som bära namnet b., t. ex. — 1223 — — 1224 —