BANDAÖARNA darna samt antalet hål och formen på brickorna. Brickband ha urgamla anor i Norden, där fynd av brickor, band o. s. v. gjorts t. ex. i mossar i Schleswig-Holstein, på Björkön i Mälaren, i Osebergsskeppet (se d. o.). Numera tillverkas de sällan, utan tillhöra den utdöende (el. ställvis återupplivade) hemslöjden i Skåne, Halland, Småland, Uppland, Hälsingland. Även på Island vävas de. Deras geografiska utbredning i gammal och även i ny tid är mycket stor: s. ö. Europa, Främre Asien, Syrien, Egypten, Persien, Indien och nästan hela Ostasien. Metoden är säkert i många av dessa länder inhemsk sedan förhistorisk tid. — På bandvävstol vävda b. äro av mycket olika slag, från de enklaste tuskaftsband till rikaste konstvävda. Enkla, enfärgade b. vävas i linne och numera även i bomull. Vanligare äro randiga el. små-rutiga b., som kunna vävas med mycket enkla metoder och mönstras huvudsaki. genom varpens olika färger. — Inom konstvävnaden äro i svensk bandvävnad rosengång, opphämta och krabbasnår förekommande, men mönstret bildas genom varpen, icke genom inslaget som i vanlig vävnad. Särsk. vackra b. vävas och ha förr vävts i Skåne och Leksand. Många former av tofsar ha använts som avslutning på allmogeband. Dessa b. ha haft rik användning som påsydd garnering, ärmlinningar, lösa mid-jeband el. bälten, strumpeband, förklädesband, hattband o. s. v. Fornfynd av b. och bandvävnad i original el. avbildning ha kastat ljus över tillverkningen och användningen av allehanda b. i Norden och utlandet. Ännu i våra dagar spela handvävda b. en stor roll inom de länder i Europa, där ännu folkdräkter bäras, samt över huvud taget överallt, där ännu icke industrialismen trängt genom textilkonsten. — Litt.: M. Collin, »Gammalskånska b.» (i »Fataburen», 1915). l. H. 1. 5) Ett annat, men nära besläktat ord (från ty. och fra. bande, av ital. banda, av germ. ursprung) är band i betydelsen trupp, följe o. d., t. ex. i sammansättningarna teater-, zigenarband; jfr Banda. E. Hqt. Banda (ital., band), äldre beteckning för orkester, t. ex. bande du roi, Ludvig XIV:s 24 violiner, King’s private band, Karl H:s av England 24 violinister. I den italienska operaorkestern är b. bleckblåsarkören och slaginstrumenten, men också den på scenen förekommande orkestern. [A-f N.] Banda, se Bandaöarna. Bandage [-da']-], se Förband. Bandagist [-Ji'st], tillverkare av bandage, bråckband, ortopediska tillbehör o. dyl. Bandak, sjö i Vesttelemarks vassdrag, s. Norge, 72 m. ö. h. B. står sedan 1892 genom B.-Norsjökanalen över sjöarna Kvitseidvatn och Flåvatn i förbindelse med Norsjö (15 m. ö. h.). Stigningen har övervunnits genom ett flertal slussar, de största vid Vrangfors. Kanalleden, som från Dalen vid B:s v. ände till Skien är något över 100 km., har framför allt betydelse som turistled. Från Dalen går bilväg över Röll-dal till Odda. H. S-n. Bandamannasaga (isl., eg. de förbundnas el. sammansvurnas saga) ger en läsvärd, målande, ofta humoristisk och säkerligen i stort sett pålitlig skildring av de isländska förhållandena vid mitten av det undantagsvis ganska fredliga 1000-talet. Sagan uppehåller sig huvudsaki. vid rättstvister. Den föreligger i två till framställningssättet rätt avvikande huvudhandskrifter. E. Hqt. Banda'ntryck, tryckmetod för bomullstyger, avsedd att få fram ljust mönster på mörk grund el. ung. samma verkan som vid batik (se d. o.), där dock en helt annan metod tillämpas. B. användes huvudsaki. på tyger, avsedda för asiatisk export. Förfarandet är följande: många lager förut i mörkblått (med indigo) el. rött (med turkiskt rött) färgat tyg läggas mellan blyplattor, som sammanpressas med hydraulisk press. I plattorna äro mönsterfigurer utskurna, helst ganska enkla och ej för små. I den undre plattan stå dessa utskärningar i förbindelse med en luftpump, och i de motsvarande mönsterhålen i övre plattan gjutes ett färgupplösande medel, t. ex. klorkalk och svavelsyra, som rinner igenom alla tyglagren och avfärgar dessa i mönster, så att när tyget uttagits ur pressen och tvättas, ett vitt mönster uppstått på den mörka grunden. Om därefter tyget doppas i ett ljust färgbad, kan mönstret färgas, t. ex. i gult. — En liknande metod för ylle kallas golgastryck. I. H. 1. Bandasjön, en del av Australasiatiska medelhavet mellan Boeroe och Ceram i n. samt Sydöst- och Sydvästöama i s. B., som ung. är av Nordsjöns storlek, är ett ungtertiärt instört-ningsbäcken med i medeltal o. 4,000 m:s djup. I ö. delen har man uppmätt 6,505 m., det största kända djupet från något hav utanför oceanerna. Några smärre vulkanöar, ss. Bandaöarna, utgöra de högsta partierna av tvenne undervattensryggar i riktningen n. o.-s. v. Ät n. v. fortsätter B. i Molucksjön. M. P. Bandaöarna, ögrupp tillhörande rèsidentska-pet Amboina, Nederländska Ostindien, bland Moluckerna i n. ö. delen av Bandasjön, 42 kvkm., o. 7,000 inv. ögruppen består av 3 större och 7 mindre öar. Den verksamma vulkanen Goenoeng Api är 518 m. Invånarna, som äro kristna, härstamma till största del från införda slavar. B. äro mycket fruktbara och — 1253 — — 1254 —