Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bang, 3. Nina
- Bang, Niels Haarup
- Bang, Sophus
- Bangala
- Bangalore
- Bange, Valérand Ragon de
- Banggaiöarna
- Bangiales, Bangiacéer
- Bangka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANG
som innehaft ett statsrådsämbete i de nordiska
länderna. Skrifter: »Tabeller over Skibsfart
og Varetransport gennem Öresund 1497—1660»
(2 bd, 1906—22), »Karl Marx, hans Liv og
Virke» (1918). T. E-r.
Bang, Niels Haarup, dansk pedagog och
filosof (f. 1857), teol. kand. 1880, därefter
lärare vid olika skolor, fil. d:r 1897, v.
skoldirektör 1900—15, skoldirektör i Köpenhamn
1915—19, redaktör för »Vor Ungdom» 1904—
16. Av B:s pedagogiska skrifter må nämnas
»Oversigt over Opdragelsens og Skolens
Histo-rie» (1899, sv. övers. 1911, 4 uppl. 1923),
»Op-dragelse og Undervisning i det 19. Aarhundrede»
(1921, sv. övers, s. å.); av hans filosofiska:
»Begrebet Moral, Analyse og Kritik» (1897)
och »Aarsagsforestillingen» (1925). V. K-r.
Bang, Sophus, dansk läkare (f. 1866), med.
d:r 1901, laboratoriechef vid Finsens ljusinst.
1898—1902, sanatorieöverläkare till 1913, då
han blev överläkare vid Bispebjerg Hospital i
Köpenhamn, 1916 vid Kommunehospitalet. B.
var den förste, som gjorde noggranna
bestämningar av ljusets bakteriedödande verkan inom
olika delar av spektrum. P. M. S.
Banga'la, betydande, bantufolken tillhörig
negerstam vid övre Kongo i trakten av Ubangis
och Rukis inflöden i Kongo. B. äro, förutom
ett åkerbrukande, framför allt ett
handels-idkande folk; deras språk, kigala, är ett
gemensamt handelsspråk i övre Kongo-bäckenet.
Etnografiska särmärken äro bärandet av
utomordentligt massiva smycken kring armar, ben
och hals, ärrtatuering, omskärelse samt
tand-filning, bestående i en V-formig tillspetsning
av övre framtänderna. Särsk.
anmärkningsvärd är seden att genom ärrtatuering
åstadkomma en förhöjning av huvudsvålen, som
ofta jämförts med en tuppkam. C. F.
Bangalore [bäggalå'a], huvudstad i brittiska
vasallstaten Mysore, s. Främre Indien; 237,496
inv. (1921). B. ligger i en bördig trakt, 950
m. ö. h., och har sunt klimat. Staden är säte
för den brittiske residenten och den katolske
biskopen över Sydindien. B. är en viktig
järnvägsknutpunkt och har stor brittisk
garnison. I den tätt befolkade hindustaden med
dess trånga, krokiga gator tillverkas
siden-och bomullstyger, mattor, spetsar och
guldarbeten. Den engelska stadsdelen ligger i n. o.
Utanför staden ligger maharajans nya palats.
M. P.
Bange [bä2], Valérand Ragon de, fransk
militär (1833—1914), officer vid art. 1857,
överste 1880, lämnade armén 1882 och blev
generaldirektör för Cail-verkstäderna, i vilken
befattning han kvarstod till 1890. Redan
under sin militära tjänstetid gjorde han sig känd
ss. vapenkonstruktör och konstruerade 1877
det tätningssystem med elastisk tätning för
artilleripjäser, som efter honom fått sitt namn.
B. har även konstruerat ett flertal lätta och
tunga pjäser. E. Bz.
Banggaiöarna, ögrupp i Molucksjön,
tillhörande guv. Celebes, Nederländska Ostindien,
o. 2,900 kvkm., 15,000 inv. B. skiljas från
Celebes av Pelengsundet. De viktigaste öarna
äro Peleng, som i s. v. är 981 m. hög, Banggai
och Labobo; de äro uppbyggda av kalk. Från
B. erhålles bl. a. ebenholts. M. P.
Bangiales, Bangiacéer, en lågt stående
grupp tillhörande rödalgerna (se d. o.).
Cellväggarna äro här icke som hos de egentliga
rödalgerna försedda med porer, och varje cell
innehåller endast en kromatofor (se d. o.).
Fortplantningsförhållandena äro mera
primitiva än hos de egentliga rödalgerna. Bland de
vanligaste hithörande släktena må nämnas
den röda, trådformiga Ba'ngia och den
rödvioletta, blad- el. hinnformade Po'rphyra, båda
allmänna vid svenska västkusten, den förra
även i Östersjön. L. G. S.
Bangka, ö i ostindiska arkipelagen, se Bank a.
— 1279 —
— 1280 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jan 20 14:15:41 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-2/0798.html