BARNADÖDLIGHET lade. Genom barnavårdsnämnderna utövar samhället tillsyn över b:s vård och uppfostran; se härom Barnavård. Se ock, utom art. i här ovan berörda ämnen, Barnamord, Tvångsuppfostran och Utsättande av barn. — Litt.: ö. Undén, »Föräldrar och barn enl. gällande svensk rätt» (2 uppl. 1927); »Samhällets barnavård. Lagen den 6 juni 1924 jämte andra författningar» . . . utg. av R. v. Koch (2 uppl. 1927). C. G. Bj. Ba rnabas, Pauli medarbetare i missionsver-ket bland hedningarna ofta räknad ss. apostel. B., vars egentliga namn var Josef, härstammade från Cypern, blev tidigt medl. av urförsamlingen i Jerusalem (Apg. 4: 36 ff.), sändes därifrån till Antiokia, där han verkade tillsammans med Paulus, följde med denne på den första missionsresan (Apg. 13: 2 ff.) och var även med på apostlakonventet (se d. o.) i Jerusalem (Apg. 15). Vid Pauli andra missionsresa uppstod tvist mellan honom och B., så att den senare for ensam till Cypern (Apg. 15: 36 ff.;. Han omnämnes sedan i åtskilliga av Pauli brev (1 Kor. 9: 6, Gal. 2: 13, Kol. 4: 10 o. a.), hans vidare öden äro dock ovissa. — Det honom tillskrivna Barnabasbrevet är en efterapostolisk skrift från tiden mellan 70—140 av okänd förf., måhända från Alexand-ria. Det är i hög grad judefientligt; genom en allegorisk tolkning av G. T. hävdas, att först de kristna förstått denna skrift rätt och att de äro det sanna förbundsfolket. S. N. Barnaby [bä'nabi], Sir Nalhaniel, engelsk mariningenjör (1829—1915), blev 1854 kontrollant för nybyggnader av örlogsfartyg och var 1870—85 ledare för den engelska marinens nybyggnadsverksamhet. B. arbetade för användning av stål i st. f. järn inom skepps-byggeriet och var en av stiftarna av »Institution of naval architects». T. Hrn. Barnadödlighet, spädbarnsdödlighet, den under första levnadsåret i jämförelse med de övriga levnadsåldrarna, även ålderdomen, högre dödligheten. Under själva spädbarnsåldern är den första månaden den farligaste, redan under den andra sjunker dödlighetssiffran med mer än hälften och avtager med varje ytterligare månad. Födelseöverskottet (se d. o.) är icke i sista hand beroende av b. En minskning av denna har sedan några år tillbaka i alla kulturländer blivit en med framgång fullföljd uppgift för pediatriken (se d. o.) och hälsovården (jfr Barnavård). B. är mycket olika i olika stater och beror på levnadssätt, ekonomi, grad av kultur och sammanhänger med de allmänna födelsesiffrorna, i det att fluktuationerna inom b. alltid äro parallella med födelsesiffrans (se Födelsestatistik). Av euro peiska stater stå Norge, Sverige, Nederländerna och Danmark bäst, Tyskland, Österrike och europeiska Ryssland sämst, överallt sjunker b., som nedanstående tab. visar. Länder Antal döda under första levnadsåret pr 100 levande födda [-Födelseöverskott-] {+Födelseöver- skott+} på 1,000 1871—80 1923 1871—80 1923 Sverige 13,0 5,6 12,2 6,1 Tyska riket 23,5 13,2 1 11,9 7,1 2 Schweiz 18,4 7,o 7,3 7,6 3 Frankrike 16,6 9,6 4 1,7 1,9 6 England och Wa- les - 6,9 0 14,0 6,6 7 Italien 21,4 12,7 7,0 12,7 Österrike 25,c 14,1 — 7,1 U. S. A - 7,7 — l(),o Belgien - 9,3 1924 7,i Danmark — 8,3 — 1923 11,0 Nederländerna... 5 7 1925 14,4 Norge — 4,1 — — ' l Spädbarnsdödligheten är alltid något högre på landet än i städerna, gossarnas något högre än flickornas och lägre i välbärgade familjer än i obemedlade. Dödligheten bland utom äktenskapet födda barn är avsevärt större än bland de inom äktenskapet födda. Den upp gick 1924 (för inom äktenskapet födda barn inom parentes) till: i Sverige 8,2 % (5,n), i Preussen 21,ö % (11,4), i Bayern 20,o % (13,o); i Sachsen 16,i % (9,o), i Hamburg 18,e % (7,3). För de senare levnadsåren utjämnas skillnaden alltmera, delvis på gr. av legitimering i följd av föräldrarnas under tiden ingångna äktenskap. Den större dödligheten bland de utomäktenskapliga barnen förklaras därigenom, att den ogifta modern vanl. har ett yrke att sköta, att barnet ofta lämnas till fosterföräldrar, blir bristfälligt uppfött (uppfödning vid bröstet förekommer i allm. icke) och skött. Den sociala spädbarnsvården inriktar därför sin uppmärksamhet alldeles särskilt på foster-barnsväsendet. Spädbarnsdödligheten är vid artificiell uppfödning 5—10 gånger så hög som vid naturlig. Hos de artificiellt uppfödda barnen är dödsorsaken ofta den mindre motståndskraften mot sjukdomar (se Barnsjukdomar) men även ofta den direkta följden av den artificiella uppfödningen (se Barnkolera). 1 1925:10,5. 2 1925: 8,7. 3 1924: 6,3 4 1925 8,9. 5 1925: 1,5. 6 1925: 7,5. 7 1925: 6,1. — 109 — — 110 —