BARNENS DAG emellertid av sent datum och torde icke vara sann. P. S. 3) Christian B., dansk tonsättare (1837— 1913); f. i s. Frankrike av danska föräldrar, levde han ss. privat-förmögen utan någon befattning än i Köpenhamn, än utomlands. B., som var lärjunge av Edv. Helsted, var en tid ordf, i Selskabet til Udgi-velse af dansk Musik (1871—87) och 1895 i Musikföreningen i Köpenhamn samt [-utnämndes-] {+ut- nämndes+} 1891 till prof. B. har kompo nerat kammarmusik, musik för orkester, orgel, piano, kyrkliga kompositioner samt en del sånger, samtliga präglade av en smidig, musikalisk begåvning. B. utgav även en koralbok (1878—92) och har bearbetat äldre andliga sånger (av Bachs söner och Schulz) samt orgelsaker av Buxtehude (för piano och 4 händer) E. A. 4) Christian Fredrik Kjell B., godsägare och politiker (1839—1912), underlöjtnant vid Skånska dragonerna 1860—70, godsägare å Äraslöv 1870, riksdagsman i F. k. 1878—95 och i A. k. 1896—1905, led. av kyrkomötena 1888, 1893, 1898 och 1903, led. av Kristianstads läns landsting 1880—1907 (ordf, sedan 1892) och framskjuten medl. av länets hushållningssällskap. Från början av sin riksdagsmannabana sympatiserade B. med lantmannapartiets strävanden och blev efter sin övergång till A. k. medl. av detta parti. Som medl. av Bevillningsutskottet och tidvis dess ordf. el. v. ordf, utövade han ej ringa inflytande på den då aktuella tullfrågan, varvid han anslöt sig till den protektionistiska sidan. B. uttalade sig tidigt för en utvidgning av rösträtten till A. k. I detta spörsmål liksom i unionsfrågan intog han gärna en medlande ståndpunkt. J. E. N. Barnens dag är en svensk idé. Uppslaget framkom första gången vid anordnande av Pressens vecka i Stockholm 1901. Till denna var utlyst en pristävlan, varvid av grosshandlare Axel Eliasson bl a. föreslogs anordnandet av en B. d. med barnfester och barn som medverkande. Är 1903 anordnades i Köpenhamn en Börnehjelpsdag, som huvudsaki. bestod och ännu består i insamling medelst bössor på gatorna. B. d. efter det danska mönstret anordnades i Stockholm 1905—09. — Fr. o. m. hösten 1910 övertogs ledningen av A. Eliasson, som omlade B. d. efter det av honom 1901 framlagda programmet, d. v. s. huvudmomentet förlädes till barnfester med barn som medverkande. All basarform slopades. Sedan 1912 har B. d. haft bestämda dagar, näml. 3:e lördagen och söndagen i sept. Från 1912 förlädes festerna till Stadion, där de utvecklades till att bli de största friluftsfesterna i Norden med ända till 5,000 medverkande. Det har blivit tradition, att sångsällskapet O. D. från Uppsala medverkar vid dessa fester. 1917 sammanförde B. d. för första gången sedan 1875 Köpenhamns, Oslos och Uppsalas studentsångare. B. d. har även ordnat stora vattenfestspel i Stockholm, 1926 å Mälarfjärden och 1927 å Djurgårdsbrunnsviken, anordnade den första festen i Stadshuset efter dess invigning och samlade stockholmarna 1927 och 1928 » den största bal-lokal, som någonsin använts i Sverige, näml, i Stockholms järnvägsstations stora hall med över 3,000 gäster. En viktig del i det ekonomiska resultatet av B. d. i Stockholm har dess tombola varit. A. Eliasson införde 1913 ett nytt tombolasystemF bl. a. bestående däri, att även niterna fingo nummer; på dessa bortlottades ett antal värdefulla vinster, på senare år även högsta vinsten. Dessutom fingo niterna värde genom att de-försågos med kuponger berättigande till rabatter å teatrar o. d. Detta tombolasystem har sedan fått tjäna som förebild för många tombolor inom och utom vårt land. — Sedan. 1910 utkommer en festpublikation, »Barnens, dagblad», sedan 1925 med prins Vilhelm som redaktör. Gott ekonomiskt resultat för B. d. lämnar även försäljningen av ett lyckomärke-i form av en emaljerad nål, olika för varje år. Nettobehållningen för B. d. i Stockholm har sedan 1910 varit 4,925,500 kr. — B. d. anordnas numera i en stor del av Sveriges städer och köpingar. Dess ändamål är genomgående-att samla medel till hjälp åt fattiga barn. Varje plats arbetar oberoende av de andra, och även festerna äro av olika karaktär, ehuru B. d. i, Stockholm delvis fått tjäna som mönster. — Jfr Barnens ö. G. Cqt. Barnens ö är belägen i Väddö s:n, Stockholms län, har ett ytinnehåll av c:a 500 har,, gränsar i ö. till Älands hav, i v. till Baggens-fjärden och står genom allmän landsväg i förbindelse med fastlandet. Den inköptes 1911 för medel, som insamlats vid Barnens dag (se-d. o.) i Stockholm. Ändamålet var att å därtill särsk. lämpad plats anordna sommarkolonier för behövande och klena Stockholmsbarn. Här ha genom medel från Barnens dag år för år skapats nya kolonier med skilda uppgifter. Sålunda finnas kolonier för barni — 131 — — 132 —