BELGIEN samt bryggerier, brännerier (whisky) och rep-slagerier. — När B. grundlädes är osäkert, men redan 1177 lär inom stadens nuv. område ha funnits ett slott. B. erhöll stadsrättigheter 1613 och bildar sedan 1898 eget grevskap. H. T-e. Belfort [bälfåT]. 1) Territoire de B., 609 kvkm., 96,594 inv. (1926). B. begränsas i n. av dep. Vosges, i v. av Haute-Saöne och Doubs, i s. av Schweiz och i ö. av Alsace och utgör återstoden av det 1871 till Tyskland förlorade dep. Haut-Rhin. — 2) Huvudstad i territoriet B., belägen i sänkan mellan Vogeserna och Jurabergen (365 m. ö. h.) vid Savoureuse; 40,516 inv. (1926). Knutpunkt på Lyon- och östbanan. B. består dels av den gamla befästa delen på flodens vänstra strand med S:t Deniskyrkan från 1700-talet samt Merciers berömda grupp »Quand mème» och Bartholdis kolossalstaty »Belfortlejonet» till minne av kriget 1870—71, dels av den nya stadsdelen på h. flodstranden. B. har bomullsfabriker, vä-verier, maskin- och metallvaruindustri. Be-tydande handel med vin, spirituösa och spannmål. Efter kriget har B:s bakland ökats, och staden är i stark tillväxt. W. P-n. Krigshist. Under fransk-tyska kriget 1870— 71 inneslöts fr. o. m. s/n 1870 den av 17,000 man under Denfert-Rochereau (se denne) försvarade fästningen B. av en något starkare tysk kår under general v. Treskow. Den formliga belägringen, som inleddes 2/i2, stördes sedermera genom närmandet av den franska ostarmén under Bourbaki. I tredagarsslaget vid B. 15/i—17/i 1871, även benämnt slaget vid Mont-béliard el. Lisaine, blev emellertid Bourbakis till antalet mycket överlägsna men av föga utbildat folk bestående armé så kraftigt tillbakavisad av kåren Werder, att Bourbaki måste anträda återtåg. Slaget avgjorde kriget på den ö. skådeplatsen ävensom B:s öde. Treskow fortsatte beskjutningen såväl under slaget som efter detsamma, och belägringen pågick även under det 27A ingångna vapenstillståndet, från vilket B. var undantaget. 8/i vanns en betydande framgång genom intagandet av forten Basses-Perches och Hautes-Perches. Då B:s överlämnande var ett av villkoren för stille-ståndets förlängning, uppgavs fästningen 18/a mot fritt avtåg under vapen. — Litt.: A. Casten-holz, »Die Belagerung von B.» (1875—78); E. Thiers och S. de la Laurencie, »La défense de B.» (1874, 5 éd. 1897). T. H-m. Belfrage, vittutgrenad släkt härstammande från borgmästaren i Vänersborg Hans Befritz (o. 1612—88), som skall ha varit av skotsk adlig ätt och som 1666 erhöll sv. adelskap med namnet B. G. Cqt. Uppslagsbok. III. — 449 — 15 1) Johan Kurt Edvard B., börsdirektör (f. 2/io 1878), chef för Stockholms fondbörs sedan 1916. B. har utgivit ett stort antal finansrättsliga arbeten, de flesta avsedda som läroböcker, ss. »Svensk handelsrätt» (1910, 8 uppl. 1927), »Svensk familjerätt» (1912, 3 uppl. 1920), »Ny juridisk rådgivare» (1913, ny uppl. 1916), »Stockholms fondbörs» (1917—18), »Bank- och börsväsen» (1920), »Konkurslagarna» (1922). — B. har även tagit verksam del i den kulturella ungdomsrörelsen och i landstormsorga-nisationen. T. E-r. 2) Sixten Esbjörn Mauritz B., språkforskare och litteraturhistoriker (f. 27/? 1883), fil. d:r 1920, medarbetare i Svenska akad:s ordbok 1916, docent i svensk stilistik vid Lunds univ. 1920. B:s viktigaste arbeten äro »J. L. Runeberg i sin religiösa utveckling» (1917) och »Stilistiska studier över sammansättningarna i 1700-talets svenska litteratur» (1920). J. S. Be'Igicaexpeditionen, se Polarexpeditioner. Belgien (fra. Belgique), konungarike i v. Europa vid Nordsjön; 30,444 kvkm., 7,874,601 inv. (1926). B. gränsar i n. till Nederländerna, i ö. till Tyskland och storhertigdömet Luxemburg, i s. till Frankrike. Huvudstad Bryssel (fra. Bruxelles). Innehåll: Spalt Höjd- och terrängförhållanden .. 450 Klimat............ 451 Växtvärld ........452 Befolkning ........ » Historia .......... » Författning ......461 Rättskipning .... 462 Förvaltning ...... » Armé ............. » Fast försvar .... 463 Flotta ........... » Vapen ...........463 Mynt .............464 Mått och vikt.... » Finanser ........ » Ekonomisk geografi .......... » Religiösa förhållanden ..........466 Undervisning .... 467 Tidningspress .... » Litteratur ......468 Konst ...........471 Höjd- och terrängförhdllanden. B:s gränser avskära ej något geografiskt enhetligt område. I n. och v. omfattar B. en fortsättning av det nordtyska låglandet och i s. ö. förgreningar från sydtyska höglandet. Man brukar på grundval härav indela B. i det flamländska låglandet el. Låg-Belgien och ardennerlan-det el. Hög-Belgien. Mellan dessa särskiljes även Mellan-Belgien. Gräns mellan Låg-Belgien och Mellan-Belgien är Schelde i sitt övre lopp till högerbifloden Denders inflöde samt Dyle (en högerbiflod till Rupel, som i sin tur är en högerbiflod till Schelde) med bifloden till h. Demer. Mellan Hög- och — 450 —