BELGISKA KONGO byggt av laterit med mäktiga flodavlagringar. B. K. avvattnas av Kongo (se d. o.) och dess bifloder. E. Fr. Klimat. Kongobäckenet präglas av ständig värme, fuktighet och mycket regelbunden temperatur. I Leopoldville (v. B. K.) varar regntiden i 8 mån. med regnmaximum i nov. och april (nederbörd 141,2 cm), men någon verklig torrtid kan ej spåras (temperaturextremer 36,6° och 15,7°). I B. K:s s. delar är torrtiden däremot lång och nästan regnlös med en regntid under sommaren (Elisabethville: nederbörd 115,6 cm., temperaturextremer 37,o° och 0,s°). Kongo-området hör ej till de särskilt heta tropiktrakterna, men klimatet är olämpligt för européer, ej minst på gr. av malaria o. a. sjukdomar, som härja i dessa trakter. E. Fr. ö. avtager nederbörden, och regnskog finnes endast vid flodstränderna (t. o. m. under ekvatorn). E. Fr. Djurvärld, se Etiopiska regionen. Befolkning. 9/i0 av B. K:s befolkning tillhör bantufolken. Mot n. o. mellan Bomu och Uele finnas nilhamitiska sudannegrer, som över Nilens flacka vattendelare lätt kunnat tränga hit. Nästan överallt leva rester av Afrikas dvärg-artade, nu uppblandade batuafolk. Bland bantufolken vid nedre Kongo må nämnas kakongo och mayombe, bateke, handels- och båtfolk vid Stanley pool; bangala, fruktade krigare vid n. Kongobågen, bekanta för sitt anfall mot Stanley under dennes första expedition; vidare den med bakuba besläktade batelastammen, som spelat en viss roll i den europeiska kolonisatio- Nybyggd stad i Belgiska Kongo, Coquilhatville. Växtvärld. Till B. K. hör ett av världens största regnskogsområden. Tätast äro skogarna mellan 3° och 4° n. och s. om ekvatorn, där jorden aldrig hinner torka ut. På högre belägna lokaler finnes utbildad savann och i lägre liggande sumpmark med Cy'perus papy'rus, vassarter m. m. Regnskogen gör ett överväldigande intryck med sina mäktiga träd och sin stora artrikedom. En mångfald familjer äro representerade, bl. a. Legumino'sæ, Euphorbia'-ceæ, Bubia'cece och Mora'ceæ. Bland träd märkas Copaifera deméu sii (lämnar kopalharts), Strychnos och Co/a-arter, tre sorters kaffeträd {Coffea divaricata, conge'nsis och cane'phora). Särsk. äro gummiträd vanliga: Ficus-arter, Ki'ck-xia ela'stica och Lando'lphia, vilken senare är lian. Palmer: släktena Bora'ssus, Elce'is och Ra'phia. Av de talrika epifyterna må endast den egendomliga Ri'phsalis ca'ssytha nämnas ss. den enda kaktusväxten utanför Amerika. Längs floderna finnes på torra ställen galleriskog, på platåerna savann (ofta med ormbunkar). Mot — 475 — nens historia genom ett farligt uppror mot Belgierna. I området finnas (1926) 15,240 européer, därav 9,638 belgier. E. Fr. Historia, se Kongostaten. Ekonomisk geografi. B. K. är ett av naturen rikt utrustat land. Kautschuk och elfenben voro länge dess viktigaste exportartiklar. Genom hänsynslös rovdrift ha elefanterna skattats i oerhörd grad liksom också regnskogens och savannernas gummiväxter. Emellertid är Antwerpen ännu världens viktigaste elfenbensmarknad. Viktiga produkter äro kopal, palmfett och palmolja från oljepalmen (Elæ'is). Ännu bidrar insamlingen av skogens produkter mera än lantbruket till exporten, oaktat plantageodlingen är i kraftig tillväxt. Så odlas gummiväxter (dock ej inhemska), främst He'vea brasilie'nsis, kakao i tropiska regnområdet, något kaffe (Stanley-ville) och bomull i Uele och i Sankuru. I Ka-tanga idkas boskapsskötsel jämte ganska betydande jordbruk (majs, batat, durrha, maniok) i samband med den uppblomstrande gruvdriften. — 476 —