BESKOW statsöverhuvud. När sändebudet återkallas, avlämnar han vid avskedsaudiensen sitt »rap-pellbrev» (återkallelsebrev). — Beskickningarna åtnjuta i det främmande landet s. k. ex-territorialitet (se d. o.) med därav följande skattefrihet, rätt till obehindrad förbindelse med hemlandet genom kurirer, chiffertelegram etc.; de ha även rätt till vissa hedersbetygelser o. s. v. Sverige är f. n. (1929) representerat i 37 stater. Samtliga sv. beskickningschefer äro envoyéer. Av dessa äro några ackrediterade hos mer än en stat. De stater, där vårt land till-lämpar detta system, äro: Argentina—Chile— Paraguay—Uruguay, Belgien—Luxemburg, Estland—Lettland—Litauen, Mexiko—Cuba, Rumänien—Grekland, Jugoslavien—Österrike— Ungern, Spanien—Portugal, Turkiet—Bulgarien. Bland funktionärer vid sv. b. märkas legationsråd (huvudsaki. i de större staterna), förste och andre legationssekreterare, en drago-man (i Turkiet), attachéer av olika slag, däribland utom ovan nämnda kategorier en flygattaché i London, lantbruksattachéer (anställda vid flera stater samtidigt) och pressombud. Legationspredikanter finnas i Oslo, Köpenhamn, Helsingfors, Berlin, London och Paris. J. E. N. 2) Tekn. B. kallas de avvägda mängder malm, tackjärn, koks, kalksten etc., som påfyllas en masugn el. kupolugn och vilka deltaga i den metallurgiska processen. B. sker genom övre ugnsmynningen med tillhjälp av särskilda transportanordningar. H. R-g. Beskiderna [-ski'-], delar av Karpaterna på gränsen mellan Polen och Tjeckoslovakien. Väst-Beskiderna, som utgöra oregelbundet förgrenade höjdområden, äro relativt låga. Högsta toppen är Babiagora (1,725 m.). Genom Jablun-kapasset går järnvägen Breslau—Budapest. Öst-Beskiderna, som sträcka sig från floden Poprads genombrottsdal o. 150 km. åt ö., genomdragas på flera ställen av järnvägslinjer. B. bestå övervägande av sandsten och skiffrar. De äro mycket rika på skog, övervägande lövskog upp till en höjd av 1,100 m., därifrån barrskog upp till trädgränsen, som går vid ung. 1,500 m. O. Hj. Beskidkåren [-ski'd-], ett tyskt reservtrupp-förband, som 1915—17 under detta namn tjänstgjorde vid österrikisk-ungerska Karpa-terfronten (2:a armén). T. H-m. Beskjutningsområde, det terrängområde, som ett batteri (en division o. s. v.) kan beskjuta från innehavd eldställning med hjälp av observationer från egna E- och O-platser. R. Sbg. Beskjutningsplan, ett hjälpmedel för eldledningen, särsk. vid fästningsartilleri, utgöres av en noggrann karta i stor skala över ett el flera batteriers beskjutningsområde (se d. o.) Uppträdande måls läge på planen bestämmas med hjälp av ett rutnät el. dyl. R. Sbg. Beskow, urspr. tysk släkt från staden Beeskow i Preussen. Släkten inkom till Sverige med två bröder, stadskirurgen i Arboga Johan Jacob B. (1753—95) och grosshandlaren i Stockholm Bernhard B. (1762—1820), vilka blevo stamfäder för släktens båda huvudgrenar. En son till den sistnämnde var nedannämnde B. 1). C. G. Th. 1) Bernhard von B., förf., mecenat, Svenska akad:s mångårige sekreterare (22A 1796— 17/io 1869). F. i ett förmöget hem, fick B. en mycket vårdad uppfostran, en tid handledd av skalden Stiernstolpe, kom 10 år gammal till Uppsala, blev 1807 student, tog kansliexamen och återvände 1814 till Stockholm, blev 1816 kanslist, 1818 prolokollssekreterare, 1822 medl. i Götiska förbundet, 1825 handsekreterare hos kronprinsen, 1826 adlad, 1827 kammarherre, 1828 en av de aderton, 1831—32 förste direktör för den kungl. teatern, 1832 hovmarskalk, 1834 Svenska akad:s ständige sekreterare, 1842 hedersd:r i Uppsala, 1843 friherre, 1861 över-stekammarjunkare. B. hade en omfattande bildning och mångsidiga konstnärliga anlag. Musiken tog honom en tid fången, och som student fick han däri ledning av både Haeff-ner och Geijer, men skaldekonsten fick snart övertaget, och han framträdde 1818 och 1819 med anonyma »Vitterhetsförsök»; de äro blott efterklang, särsk. av Tegnér, och utmärkas av en fosterländsk anda och en praktälskande, stundom braskande stil. 1824 vann han Svenska akad:s stora pris för »Sveriges anor». Med Schiller som före bild sökte han skänka vår litteratur versdramer med historiska ämnen. »Erik XIV» (1827) omfattar två skådespel, »Erik konung» och »Eriks försoning». »Torkel Knutsson» (1836), hans bästa skådespel, fortsattes av »Birger och hans ätt» (1837). B:s konungskhet har medfört en benägenhet att idealisera de kungliga personerna, och han är ej stark i psykologien. — Som sekreterare i Svenska akad. skrev B. med stor flit minnesanteckningar över berömda svenskar, ss. C. A. Ehrensvärd, C. G. af Leopold, Gustav III, Karl XII, E. Swedenborg, C. G. Tessin, delvis sammanförda i »Minnesbilder» (1860—66). De — 853 — — 854 —