BHATGAON Ramayana). — 4) B., enl. traditionen förf, till indernas klassiska handbok i skådespelarkonst, »Natya^astra», och en lärobok i musik, »Gandharvaveda». C. F. Bhara'tpur, även Bhurtpoor. 1) Skydds-stat i Rajpulana, Brittiska Indien; 5,113 kvkm., 496,437 inv. (1921), därav ung. Vs muhammedaner; lyder jämte staterna Dholpur, Karauli och Alwar under en agent för ö. Rajputana. På den tack vare talrika bevattningskanaler bördiga slätten odlas säd, sockerrör och bomull. — 2) Huvudstad i B. 1); 33,494 inv. (1921), c:a 50 % mindre än år 1881. Järnvägsknutpunkt. H. T-e. Bha'ravi, indisk skald, som levde efter Ka-lidasa och före 634 e. Kr., då hans namn förekommer i en inskrift. B. är förf, till det stora eposet »Kiratarjuniya», som i 18 sånger skildrar Arjunas kamp mot den i gestalt av en Kirata uppträdande guden Qiva. C. F. Bha'rtrihari, indisk skald och grammatiker (d. troligen i mitten av 7:e årh. e. Kr.), uppgives ss. förf, till tre diktcykler: 100 dikter om kärleken (cnjgära), 100 om levnadsvisheten (niti), 100 om livsförsakelsen (vairägya). Bland dessa finnas många av den indiska lyrikens pärlor, melodiskt formade strofer, fyllda av skönhetslänglande livsbetagenhet el. en ve-modsfull djup tankeförsjunkenhet. Tvivels-utan äro emellertid icke alla dessa 300 dikter av samma hand. Fullt säkert vet man ej heller, om skalden och grammatikern varit samma person. Sannolikt har dock så varit fallet, ty verskonsten hos de flesta dikterna vitr-nar om, att deras författare ägt en hög grad av språklig bildning. Om grammatikern B. berättar en från Indien återkommen kinesisk buddist, att dennes resignation sju gånger drev honom att bli munk, men att livsbegäret åter tvang honom bort från klosterlivet. — Den bästa editionen av B:s dikter är verkställd av K. B. Parab (2 ed. 1905); prosaisk tysk övers, jämte indisk text i Böhtlingks »Indische Sprüche» (1870—73); ett tiotal dikter ha återgivits i svensk vers av S. Agrell (i »Solitudo», 1905, och i publikationen »Majgreven», 1908). Agr. Bhasa, indisk dramatiker, antagl. från 200-talet e. Kr. B. var till 1910 blott känd genom citat. Nämnda år fann Ganapati £astri i en handskrift 13 tillsynes från en och samme förf, härrörande dramer, av vilka ett, »Svapnava-savadatta», genom uppgifter i indisk litteratur var känt ss. stammande från B. B:s förnämsta drama är utom det nämnda det för den indiska litteraturhistorien betydelsefulla »Dari-dracarudatta», förebilden till Qudrakas »Mric-chakatika». [C. F.] Rha'skara. med tillnamnet Acarya, »den lärde», indisk matematiker och astrolog (f. 1114), har efterlämnat de båda verken »Lila-vati» (»Den sköna») och »Vija-ganita» (»Rotberäkning»), av vilka det senare är av alge-braiskt innehåll, medan det förra, som i form av versifierade frågor och problem behandlar aritmetikens grundlagar, framför allt är märkligt ss. varande den första kända systematiska framställningen av det decimala siffersyste-met (se Indisk matematik). Enl. en legend syftar benämningen »den sköna» på B:s dotter, vilken på gr. av en astrologisk olycksförutsä-gelse av fadern tvingats förbli ogift och därför skulle tröstas genom de underhållande problemen. Z-n. Bhat (Bhät) ocn Charan (Cäran), tvenne kaster av kringvandrande barder och genealoger i Indien, av vilka den förra, som f. n. torde räkna c:a 350,000—400,000 medl., talrikast förekommer i Förenade provinserna, i mindre grad över hela Nordindien och söderut ända till Haidarabad, medan den senare, som torde räkna c:a 70,000—80,000 medl., synes nära nog helt inskränkt till presidentskapet Bombay och Rajputana. C. F. Bha'tgaon el. Batgong, stad i konungariket Nepål, i Himalaja, o. 1,200 m. ö. h., c:a 12 km. ö. om huvudstaden Katmandu. C:a 30.000 inv. B. är en av Nepåls vackraste städer. H. T-e. Bhatgaon. Palatset. — 953 — — 954 —