BIBLIOTEKSKONSULENTER nybyggnad blir färdig, troligen 1931. — F. ö. finnas dylika föreningar och kongresser i de flesta europeiska länder, ss. Holland, Schweiz, Österrike m. fl. H. J-n. Bibliotekskonsulenter kallas i Sverige de tjänstemän, f. n. en förste bibliotekskonsulent coh två andre bibliotekskonsulenter, som sedan 1913 (till en början i Ecklesiastikdep., 1914 i Folkskoleöverstyrelsen, från 1920 i Skolöverstyrelsen) handlägga frågor rörande folkbibliotek (se d. o.), skolbibliotek (se d. o.) m. fl. De ha till uppgift att föredraga statsbidragsansök-ningar och andra ärenden rörande den statliga ledningen av dessa bibi., verkställa inspektion, lämna upplysningar och råd, ordna biblioteks-kurser (se d. o.) m. m. Allmännare intresse som bibliografiskt hjälpmedel även för andra än biblioteken har den av bibliotekskonsulenterna utg. »Katalog över böcker, som folk- och skolbibliotek . . . kunna erhålla i statsbidrag», av vilken hittills utkommit: Grundkatalog 1 (1915 —22) med Tillägg 1—3, Grundkatalog 2 (1924) med Tillägg 1—4. Utkomna häften upptaga tillsamman c:a 10,000 sv. böcker med korta omnämnanden av sakkunniga angående de införda arbetena. — Tjänstemän med liknande uppgifter finnas i en del andra länder, bl. a i Norge Bibliotekskonsulenten i Kirkedeparte-mentet, i Danmark Statens Bibliotekstilsyn (chef: Biblioteksdirektör), i Finland Statens biblioteksbyrå (chef: Biblioteksdirektör). K. T. Bibliotekskurser. Biblioteksutbildningen,som tidigare inskränkt sig till den praktiska handledning, som lämnats framför allt i vissa större bibi, och som i de vetenskapliga bibi, alltjämt i huvudsak lämnas på detta sätt, har på senare åren i allt flera länder vid sidan härom ordnats genom särskilda bibliotekskurser el. -skolor, i regel avseende främst personal vid stads- och folkbibi., ibland därjämte åtminstone vissa grader av befattningshavare vid vetenskapliga bibi. I Sverige ha mera regelbundet återkommande kurser ordnats fr. o. m. 1920 av bibliotekskonsulenterna (se d. o.), som för ändamålet haft ett årl. statsanslag av 12,000 kr I regel ha ordnats 4 kurser årl., flertalet veckokurser för de mindre folk- och skolbibl:s föreståndare inom ett visst län, senaste år därjämte fortsättningskurser om 10— 12 dagar. Stipendier lämnas vid varje kurs till 30 deltagare. Hela antalet deltagare har varit c:a 1,000. — Två gånger (1926 och 1928) ha hållits längre kurser för utbildande av personal i första hand för stadsbibl. och andra större folkbibi., till sin planläggning motsvarande utländska »biblioteksskolor». Senaste längre kurs, som varade 5 mån., omfattade 322 föreläsningar och övningar, diskussioner m. m., behandlande såväl bibliotekshistoria som bibliotekens skötsel och bokurval. Lärarnas antal var 32, kursdeltagarnas 28. Avgiften var 150 kr. För tillträde till kursen fordrades dels för biblioteksarbete lämpad teoretisk underbyggnad, dels någon tids praktisk biblio-tekstjänstgöring. Vid kursens slut lämnades graderade betyg. Kursen kommer att upprepas våren 1930 och vid behov. Av biblioteksskolor i främmande länder märkas dylika i Köpenhamn, Berlin, London samt åtskilliga i U. S. A. K. T. Bibliotcksteknik brukar man kalla sammanfattningen av de regler i fråga om ordnandet och förvaltandet av bibi., som genom praxis småningom utbildats. Stora skiljaktigheter råda emellertid mellan arbetsmetoderna i olika bibi. En stark strävan gör sig f. n. gällande att underlätta arbetet i bibi, och samarbetet dem emellan genom att skapa enhetliga regler med de modifikationer, som betingas av hänsyn till de särskilda bibl:s uppgifter. Störst intresse för allmänheten ha reglerna för böckernas uppställning och katalogisering samt för bibl:s användning. Böckernas uppställning är oftast antingen systematisk (efter vetenskapsgrenar, med särskiljande av olika format) el. mekanisk (för varje format uppställning efter hand som böckerna förvärvas). Den förra metoden, som på de flesta håll tillämpas och i ett modernt folkbibi, är avgjort att rekommendera, har i vissa fall övei givits (utom i fråga om referensbiblioteket, se nedan) och ersatts med mekanisk uppställning. De vanligaste katalogerna äro: 1) Den alfabetiska författare- och titelkatalogen el. nominalkatalogen, där böckerna äro införda alfabetiskt efter förf:s namn el. vid anonyma arbeten ett ur titeln valt ordningsord. 2) Den systematiska el. realkatalogen, där böckerna äro införda efter vetenskapsgrenar. 3) Ämneskatalogen, där böckerna äro införda under oberoende av titeln valda ord, som ange det ämne, som boken behandlar, s. k. »ämnesord»; ämnesorden ordnas alfabetiskt; denna katalog sammanföres ofta med den alfabetiska författare- och titelkatalogen till en »ordbokskatalog». 4) Specialkataloger t. ex. för handskrifter. 5) Förvärvs-el. accessionskatalogen, där böckerna införas i den ordning, vari de förvärvats. 6) Hy llis t an, avsedd för inventering, där även ordningsföljden är densamma som på hyllorna. De båda sista katalogerna äro avsedda blott för tjänstemän, de fyra första äro i regel också tillgängliga för publiken. — I de flesta bibi, finnas åtminstone en förvärvskatalog samt — 995 — — 996 —