BLEKINGE myndarregeringens våldspolitik bar sin frukt i snapphanerörelsen, vilken urspr. tillkom ss. protest mot den svenska militärens våldsamma framfart och de olidliga skattekraven. 1676— 77 var Kristianopel besatt av en dansk styrka, vilken dock snart måste dagtinga. Pesten 1710 —11 härjade svårt i B., och först under frihetstiden inträdde en period av lugn och inre välstånd. Manufakturerna började uppblomstra. Det avskilda läget bidrog till att ö. B. icke på samma sätt som den v. delen förmådde följa med i den allmänna utvecklingen under 1800-talet. Den religiösa väckelsen samt emigrationen — ett av de dystraste kapitlen i landskapets historia — känneteckna bl. a. denna period. — Litt.: N. H. Sjöborg, »Utkast till Blekinge historia och beskrifning» (2 bd, 1792—93); S. V. Gynther, »Blekings historia och beskrifning», 1 (1847); W. Anderson, »Blekingebilder från fordom» (1926). W. A-n. Vapen. B:s nuv. vapen, »i blått fält ett upprätt, stående träd, guld, med tre kronor, guld, trädda på stammen» (k. br. av 1885), har säkerligen tillkommit under svensk tid. Ett äldre vapen, i rött fält över vågor, kulle med gräs och örter, synes stamma från 1300-talet och finnes i sigill från 1500-talet. N. L. R. Ekonomisk geografi. B. hade */i 1929 en folkmängd av 146,851 personer. Är 1750 var befolkningen 46,000, år 1810 69,749. Sedan sekelskiftet har befolkningen stått stilla. Pr kvkm. land utgör befolkningstätheten 50, en för sv. förhållanden mycket hög siffra. Den växlar emellertid betydligt: från över 100 personer pr kvkm. på de stenindustridrivande öarna i Karlskrona skärgård (Sturkö, Tjurkö m. fl.) till 14 — 25 inv. pr kvkm. i skogsbygdens socknar (Kyrkhult, Ringamåla, öljehult, Eringsboda, Sillhövda m. fl.). Av befolkningen föll 1920 på jordbruk och binäringar 35,o %, industri och bergsbruk 28,7 %, handel och samfärdsel 10,i %, allmän tjänst och fria yrken 12,5 %, husligt arbete 2,9 %, f. d. yrkesutövare m. fl. 10,s %. Jordbruket är således alltjämt den viktigaste näringen. Är 1926 intogo åker och trädgård 64,130 har (22,o %), naturlig äng 10,530 har (3,6 %), skog 194,360 har (66,9 %), medan 21,843 har (7,5 %) voro kalmark, mossar och annan mark. Äkern intog således något över femtedelen av ytan, vilket betyder, att utom leror och sand även mycket morängrus måst upptagas till åker. Råg, havre och vall intaga största åkerytorna. 1921—25 utgjorde skör den i årl. medeltal: vete 3,894 ton, råg 20,154 ton, korn 2,724 ton, havre 16,178 ton, blandsäd 5,524 ton, potatis 112,846 ton, sockerbetor 14,989 ton, foderrotfrukter 78,772 ton, hö 59,754 ton. Husdjursstocken omfattade 1919 12,519 hästar, 1,933 oxar och 46,391 andra nötkreatur, 29,809 får och lamm, 597 getter och killingar och 19,321 svin. 1927 funnos 22 mejerier med 3,s mill. kr:s tillverkningsvärde av smör och ost. — Industrien i sin helhet sysselsatte år 1926 9,033 arbetare och hade ett tillverkningsvärde av 73,4 mill. kr. Största omfattning har metallindustrien och därnäst stenindustrien, som näst Bohusläns är Sveriges mest betydande. — Saltsjöfisket är viktigt och gav 1926 ett värde av 1,8 mill. kr., vilket endast överträffades av Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län. Sill (strömming), ål och torsk ge största utbytet. Ett betydande laxfiske sker i Mörrumså. — En livlig sjöfart äger rum efter kusten. Handelsflottan är dock ganska obetydlig och omfattade år 1926 21 ångfartyg om 9,118 ton och 66 segelfartyg om 6,392 ton. H. N. Konsthistoria. De äldsta spåren av kristen konst i B. kunna iakttagas på till kyrkogårdar hörande gravmonument. Till de äldsta stenkyrkorna, som ägde korsformad grundplan, tvärskeppsabsi-der och huvudabsid, hörde förmodligen Bräkne-Hoby samt Ronneby från 1100-talets förra hälft. Smärre gråstenskyrkor med absid uppstodo nu i kustbygden; o. år 1200 framkom en ny typ, »den blekingska gruppbyggnaden», med torn i v., långhus, kor samt även ett torn i ö. över den utvändigt rakt avslutade absiden (Ramdala), vilken spreds till Kalmartrakten och Öland. Enklare kyrkor med rakt kor tillkommo senare under 1200-talet (några från o. 1300 i tegel: Sölvesborg, Ysane). Jämte helgeandshus el. kapell funnos kloster i Sölvesborg och på Torkö i Listerby s:n. Stenskulpturen inskränker sig i huvudsak till dopfuntar samt gravstenar. Träskulpturen är tidigast franskt påverkad men får senare baltisk prägel. Murmålningar från 1400-talet finnas bevarade i Sölvesborg och Ronneby. — Under renässansen anlades Kristianopel från 1599 ss. den troligen första moderna staden i Norden, befäst enl. det nya, rätvinkliga schemat. Den samtida träskulpturen omfattar praktfulla predikstolar, altaruppsatser, bänkinredningar, dopfuntar m. m. Från 1679, då Karlskrona anlades, blomstrade en rik skeppsbyggnadskonst, förbunden med en praktälskande barockskulptur. Karlshamns kyrka och sjökastellet Drottningskär utanför Karlskrona, byggt av Erik Dahlberg, samt Tessinar-nas Trefaldighctskyrka och Fredrikskyrkan i sistnämnda stad tillhöra den klassiska barockens skapelser. Karlskrona blev hemmet för — 113 — — 114 —