BLOMBERG ost- och smörmejeri samt i Holmestad såg och 2 kvarnar. — B. har sedan 1780-talet tillhört grevl. ätten Hamilton. Nuv. ägare är greve Gilbert H. V. Hamilton. — Litt.: H. Hamilton, »Hågkomster» (1928). C. V. J. Blomberg. 1) Knut Hugo B., rättslärd och politiker (1850—1909), 1875 fil. d:r i Uppsala på en avhandling om det nuv. svenska landstinget, jur. utr. kand. 1879, docent i statsrätt och rättshistoria 1880, e. o. prof, i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt 1891, ord. 1894. Bland B:s vetenskapliga arbeten märkas »Den nordiska förvaltningsrätten» (i »Nordisk Retsencyklopedi» 5, 1887—89) och »Svensk statsrätt» (1904—06, ofullbordad). Synnerligen allmänintresserad drogs B. småningom helt in i det politiska livet. Han hade redan länge intagit en ledande ställning i hemstadens kommunala liv, när han 1894 invaldes i F. k. I riksdagen, där han anslöt sig till det konservativa majoritetspartiet, gjorde sig hans erfarenhet och duglighet snart gällande. Led. av Konstitutionsutskottet sedan 1897, fungerade han som dess ordf. 1902—08, var medl. av Hemliga utskottet vid lagtima riksdagen 1905 samt led. av särsk. utskott vid riksdagarna s. å. och vid riksdagen 1907. B. stod O. Alin (se denne) politiskt nära. C. G. Th. 2) Erik Axel B., den föregåendes brorson, diktare, konstskriftställare (f. 17/s 1894), fil. lic. i Uppsala 1919, konstkritiker i »Stockholmstidningen» från 1920. Förutom konststudier ss. »Den nya svenska konsten» (1923) och övers, bl. a. av Hafiz (1923) har B. utgivit de lyriska samlingarna »Ensamhetens sånger» (1918), »Människan och guden» (1919), »Jorden» (1920), »Visor» (1924), »Den fångne guden» (1927), »Valda dikter» (1928). I en originell, romantisk form tolkar B. intellektuell lidelse och djupt religiöst patos. Han har skrivit vislyrik med mjuk melodi, men främst en stundom svårtillgänglig, ofta mäktig tankelyrik. B. Lz. Blomberg, Carl Johan, språkforskare, skolman, redaktör (1838—90). Fil. d:r i Uppsala 1866, ägnade B. den tid, han hade övrig från sitt lärarkall och redaktörskap i Härnösand, åt vitt skilda språkliga forskningar, ss. Ångermanlands folkmål, sv. och jämförande etymo-logi. Han var i flera avseenden före sin tid och självständigt tänkande men kom icke att öva något större inflytande på sin samtids vetenskap. l. Lqt. Blomberg, Ernst Fredrik Wilhelm, fackföreningsmän (1863—1911). B. var en av förgrundsgestalterna under den svenska fackföreningsrörelsens genombrottsår. Tidigt organiserade han en kombinerad nykterhets- och fackförening, som 1891 anslöt sig till Järn- och metallarbetarförbundet. Inom detta sistnämn da utförde B. sitt egentliga livsverk, från 1896 som dess förtroendeman. B:s gärning som fackföreningsmän karakteriseras av klok försiktighet. Ehuru själv socialdemokrat var B. länge motståndare till fackföreningsorganisa-tionernas kollektivanslutning till Sveriges socialdemokratiska parti. B. var led. av A. k. 1905—10 och F. k. 1911. C. G. Th. Blomberg, Emma Emilia Sigrid Charlotte, bildhuggarinna (f. 17/io 1863), har utbildats i Sigrid Blomberg: Bebådelsen. Nationalmuseum. Stockholm och Dresden och företrädesvis ägnat sig åt den religiösa konsten, men även utfört porträttreliefer och byster. Hennes förnämsta arbeten äro »Bebådelsen», marmor i Nationalmuseum, Stockholm, och »Sorg», brons i Röhsska museet, Göteborg. E. Wrgl. Blomberg, Anders David Emanuel, arki- — 213 — — 214 —