BLÄSOT rådfrågas. Flera allvarliga sjukdomar i urinvägarna, framför allt njurtuberkulos, ge sig i början till känna endast med symtom av b., och de böra snarast möjligt komma under läkarbehandling. P. M. S. Blåskator, Cyanopolius, ett släkte, som tillhör fam. kråkfåglar och som står nära skatorna. Släktet omfattar 4 former, av vilka en, den spanska blåskatan, C. cyanus Cooki, är utbredd över s. v. Spanien, där hon uppehåller sig i de evigt gröna ekskogarna, övriga former förekomma i Kina, Japan och ö. Sibirien. Den spanska blåskatan anses vara en av Europas vackraste fåglar. Huvudet är sammetssvart, ryggen blekt brungrå, undersidan vitaktig, vingarna och stjärten vackert blågrå. Totallängd 36 cm. H. W-n. Blåskrika. Släktet Cyanoci'tta, tillhörande fam. kråkfåglar (se d. o.), omfattar 11 arter, utbredda över N. Amerika s. ut till Mexiko. Den mest kända arten är b., C. custa'ta. Kroppen är slank och huvudets fjädrar förlängda till en uppresbar tofs, näbben kort och rak, vingarna och stjärten långa. Ryggen är vanl. starkt blå med vita el. ljusa tvärband på vingar och stjärt. De livliga och vackra fåglarna, som i hela sitt levnadssätt påminna om vår nötskrika, hålla helst till i täta skogar, vilkas övriga invånare de varna för annalkande fara med sitt starka läte. H. B-n. Blåskägg (fra. Le Barbe-bleue), saga hos Perrault (se denne). B., en rik man med blått skägg, hade varit gift flera gånger. Då han rest bort, öppnade hans sista hustru ett förbjudet rum och fick där se de tidigare hustrurnas lik ligga i en blodpöl. Hon tappade då B:s förtrollade guldnyckel, som blev blodig och ej kunde rengöras. B. såg, var hon hade varit, och skulle just döda henne, då hennes bröder anlände, dödade B. och befriade systern. — Per-raults novellartade saga har blivit allmänt känd bl. a. genom skillingtryck och har dramatiskt bearbetats bl. a. av Tieck, Grétry och Offen-bach. Man har sökt historiska förebilder till B., bl. a. i den 1440 på bål brände bretonske adelsmannen Gilles de Rais, som i sägnen rent av kallas B., men namnet är där lån från Per-raults B., som härstammar från en äldre och mera fantastisk, över hela Europa spridd folksaga, i vilken B. vanl. motsvaras av ett troll. En besläktad folkvisa om kvinnomördaren, på sv. »Rövaren Rymer» (Geijer-Afzelius, »Svenska folkvisor», 2 uppl., n:r 66) är också spridd över hela Europa. — Då skurkens skägg betecknats ss. blått, innebär detta eg. blott, att det var svart, men hos Perrault uppfattas det ss. något avskräckande och demoniskt. I folksagorna motsvaras det ofta av grönt skägg, huvud el. skägg av guld o. d. Det förbjudna rummet träffas även i en rad andra sagor ss. konfliktmotiv. — Litt.: Ch. Lemire, »Le Barbe-bleue de la légende et de 1’histoire» (1886) samt kommentar till Perrault av A. Lang, P. Saintyves m. fl. v. S-w. Blåskörhet, den egenskapen hos järn, att dess tänjbarhet är minst vid en temperatur av 300—400° C. (blåvärme) och att det vid denna temperatur blir skört (blåskört). Vid smidning av järn i varmt tillstånd måste för undvikande av sprickor i godset noga tillses, att temperaturen icke sjunker till blåvärme. R. L-n. Biåslampa, värmelampa, i vilken värmen alstras genom förbränning av förgasad bensin, gasolja el. annan lätlflyktig olja. Under drift åstadkommes bränslets förgasning av den från lampans låga utvecklade värmen. Vid lampans tändning tillföres värme från annan värmekälla. B. användes bl. a. ss. montörverktyg för lödning m. m. Primusköket är konstruerat enl. samma system. R. L-n. Biåsljud, se Hjärttoner. Biåsmaskar, se Dyn t. Biåsmaskiner användas för att åstadkomma blästern (se d. o.) till masugnar, kupolugnar, för bessemerprocessen, smideshärdar etc. På gr. av den oerhörda luftmängd, som vid t. ex. masugnar åtgår för förbränningen, 3,000—5,000 kbm. luft pr ton tackjärn, måste b. för dylikt ändamål utföras upp till storlekar, som endast överträffas av vatlenkraftanläggningarnas och oceanfartygens maskiner. B. för 2,000 hkr., som lämna 800 kbm. luft pr min. av 2 atm:s tryck, äro icke ovanliga. B. indelas i cylinder-, kapsel-, turboblåsmaskiner och ventilatorer. Vid cylinderblåsmaskiner åstadkommes tryckluften genom en i en cylinder fram- och återgående kolv av ända upp till 3 m:s diam, och ung. lika lång kolvrörelse. Viktiga delar äro sug- och tryckventiler, som måste utföras så, att de erbjuda luften minsta möjliga motstånd. B. drivas ofta av gasmotorer, som drivas med masugnsgas. Se vidare Kapselpumpar, Turbokompressorer och Ventilatorer. H. R-g. Blåsmola, med., se Mola. Biåsmunnar, Physo'stomi, grupp bland benfiskarna, karakteriserad av att simblåsan merendels har en öppen utförsgång, fenstrålarna äro ledade och mjuka, sällan taggiga, och bukfenorna, om de finnas, belägna mer el. mindre långt bakom bröstfenorna. Se vidare Benfiskar. N. R-n. Blåsnultra, fiskart, se Berggyltsläktet. Blåsot, cyanos, blåfärgning av huden på gr. av utvidgade och blodfyllda hudvener. Jfr Stas. — 277 — — 278 —