BODENS REVIR n. v. uppdelas B. genom en utskjutande landtunga i tvenne lober: Überlinger-See i n. och Unter-See i s., den senare endast genom Rhen förbunden ined huvudbäckenet (Ober-See; största djup 252 m.). Förutom Rhen, som inmyn-nar i s. o. och där avlagrar betydhnde mängder slam, mottager B. ytterligare ett stort antal mindre tillflöden. Vattenståndet växlar årl. över 2 m. och är lägst i februari, högst under högsommaren. Genom sin stora vattenmassa (över 40 milliarder kbm.) verkar sjön avsevärt mildrande på klimatet, och den omgivande trakten är rikt odlad (frukt, vin). B. har givande fiske och livlig ångbåtstrafik. Rika fornfynd ha gjorts vid dess stränder (pålbyggnader, se d. o.). E. S-z. Bodens revir, adr. Luleå, tillhör Nedre Norrbottens distrikt och omfattar större delen av Edefors, överluleå och Nederluleå socknar, Norrbottens läns kustland. Areal (1926): stats-skogar 65,485 har, varav 50,155 har produktiv mark, övriga allmänna skogar 6,205, resp. 4,991 har, enskildas skogar under inskränkt disposition 17,446, resp. 10,827 har. 1926 års avverkning å statsskogar 85,363 kbm. B. r. är delat i 5 bevakningstrakter. E. S.-P. Bodenstedt [bädanjtät], Friedrich Martin von, tysk skald och översättare (1819—92),vistades 1841—44 i Ryssland, Persien och Armenien och angränsande nejder, var sedan 1854 anställd ss. akademisk lärare i München och tjänstgjorde 1866—69 ss. .teaterledare i Meiningen. I sin mycket populära, med versifikatorisk talang skrivna diktsamling »Lieder des Mirza Schaffy» (1851, senare o. 300 uppl.) har han givit ett älskvärt, om ock ej i strängare mening personligt bidrag till den av Goethe, Rückert m. fl. efterbildade orientpoesien. Av hans hand föreligger också skildringen »Tausend und ein Tag im Orient» (1850). Även en del skådespel och romaner har B. författat. Han har översatt Shakespeares sonetter och vissa av dennes dramer till tyskan samt med smidig verskonst tolkat flera persiska och ryska diktare (särsk. Lermontov; några av dennes poem äro blott kända genom B:s tolkning, då originalen förkommit). Agr. Bodenstein [bå^anftain], Andreas, se A. B. von Karlstad t. Bodens trupper, se Bodens besättnings-trupper. Bodes lag, en av Wittenbergerprofessorn Ti-tius 1766 framställd, av den tyske astronomen Bode mera bekantgjord regel för att finna planeternas avstånd från solen. Man uppskriver talen 0, 3, 6, 12, 24, 48, etc., ökar dem med 4, så att man erhåller 4, 7, 10, 16, 28, 52, etc. De erhållna talen angiva tillnärmelsevis de olika planeternas avstånd från solen, om jordens avstånd sättes lika med 10. Merkurius’ avstånd blir således 4, Venus’ 7, jordens 10, Mars’ 16, etc., varvid 28 svarar mot småplaneternas medelavstånd. överensstämmelsen med de verkliga avstånden är, utom för Neptunus, ganska god. Den av Titius uppställda talföljden är, bortsett från den första termen, en geometrisk serie, som strängare borde lyda a = 4 + 3 X 2n, om a är avståndet från solen och n antar alla helhetsvärden. Den gäller i denna form, med något ändrade siffervärden, även för månarnas avstånd från Saturnussystemet. Någon tillfredsställande dynamisk förklaring av denna serie är ännu icke given. C. V. L. C. Bödforss, Sven Wilhelm, kemist (f. 6/io 1890), fil. d:r (»Till kännedom om aromatiska oxido-föreningar och isomera 1—3-diketoner») 1917, docent i oorganisk kemi i Trondhjem 1919, lektor vid tekniska lärov. i Malmö 1921, prof, vid Lunds univ. 1929. B. började som organisk kemist men har senare alltmer ägnat sig åt den fysikaliska kemien. Ett av B:s viktigaste arbeten behandlar berylliums elektrokemi. Lj. Bodhi, inom buddismen och jainismen beteckning för det fullkomliga velandet, genom vars förvärvande man uppnår det religiösa livets slutmål, Buddha- resp. Jinaexislensen. — B. är även namnet på ett banyanträd (Ficus religio'sa) vid byn Buddha-Gaya, under vilket Buddha enl. den buddistiska sagan satt, då han uppnådde Bodhistadiet. En avläggare av detta träd, vilket själv dött ut, finnes ännu, en annan skall enl. traditionen ha vuxit fram ur en gren, som A^oka (se denne) förärade konung Tissa i Anuradhapura (se d. o.) vid buddismens införande på Ceylon genom den förres son (el. broder) Mahendra. En senare utveck- Ormgudomligheter dyrkande det heliga Bodbiträdet. Relief från Bharhut, o. 150 f. Kr. — 331 — — 332 —