BOKTRYCKARKONST git till att föra sv. b. till den framstående plats, den f. n. innehar. Finland försågs under den sv. tiden delvis med boktryck från Sverige, men redan 1642 fick Åbo akad. sin egen boktryckare i Peder Eriksson Wald från Västerås. Det akademiska tryckeriet hade svårt att uthärda konkurrensen med den av biskop Joh. Gezelius d. ä. 1669 grundade officinen, och 1750 sammanslogos de båda tryckerierna av J Merckell. En senare innehavare var J. C. Frenckell, som efter Åbo brand 1828 flyttade rörelsen till Helsingfors, där den ännu florerar under firmanamnet Frenckellska trycker i-a.-b. I Viborg och Vasa hade tryckerier funnits länge, då Helsingfors 1818 fick sitt första tryckeri, som än lever kvar under namnet J. Simelii arvingars boktryckeri-a.-b. Andra nutida finska tryckerier äro Mercators tryckeri, A. F. Tilgman m. fl. Amerika. Till det spanska Amerika kom b. redan 1544 (Mexiko), under det att det dröjde ända till 1638, tills de engelska kolonierna fingo sitt första boktryckeri (i Massachusetts). Amerikas främste boktryckare blev Benjamin Franklin, som var verksam i Boston och Filadelfia. Utvecklingen har sedan dess gått med amerikansk fart; .U S. A:s bokkonst står f. n. icke efter den europeiska i något avseende. Morris’ läror ha funnit flera anhängare i Amerika, varpå många ny-skurna amerikanska stilar ge goda bevis. B. har kommit till användning för så gott som alla kända alfabet och skrivtecken. I Kina och Japan har den i sin europeiska form helt undanträngt den inhemska. Litt. till b:s uppfinning och allmänna historia: A. v. d. Linde, »Gutenberg. Geschichte und Erdichtung» (1878); K. Faulmann, »Illu-strierte Geschichte der Buchdruckerkunst» (1881—82); A. F. Didot, »Histoire de la typo-graphie» (1882); C. B. Lorck, »Handbuch der Geschichte der Buchdruckerkunst» (2 bd, 1882 —83); P. Dupont, »Histoire de 1’imprimerie» (1893); C. Hrachowina, »Initialen, Alphabete und Randleisten verschiedener Kunstepochen» (1883—84); A. v. d. Linde, »Geschichte der Er-findung der Buchdruckkunst» (3 bd, 1886); R. Proctor, »Tracts on early printing» (3 bd, 1895 —97); H. Meisner & J. Luther, »Die Erfindung der Buchdruckerkunst» (1900); G. Zedler, »Gu-tenbergforschungen» (1901); A. Hasselqvist, »Boktryckstyper under 15:e till 19:e årh.» (1905); A. W. Pollard, »Fine books» (1912); K. Hæbler, »Typenrepertorium der Wiegen-drucke» (4 bd, 1905—22); F. Thibaudeau, »La lettre d’imprimerie» (2 bd, 1921); K. Schotten-loher, »Das alte Buch» (1921); K. A. Maddox, »Printing, its history, practice and progress» (1923); D. B. Updike, »Printing types, their history, forms and use» (2 bd, 1922); K. Hæbler, »Handbuch der Inkunabelkunde» (1925); »Printing. A short history of the art. Ed. by R. A Peddie» (1927); H. Bohatta, »Ein-führung in die Buchkunde» (1927); G. A. E. Bogeng, »Geschichte der Buchdruckerkunst» (1928); S. Dahl, »Bokens historia» (1929). — Litt. för enskilda länder och perioder: J. B. Vincent, »Essai sur l’histoire de 1’imprimerie en Belgique» (1867); I. Thomas, »History of printing in America» (2 bd, 1874); G. E. Klem-ming & J. G. Nordin, »Svensk boktryckerihistoria 1483—1883» (1883); Ph. Renouard, »Imprimeurs parisiens, libraires . . . jusqu’å la fin du 16:e siècle» (1898); R. Plomer, »A short history of English printing» (1915); E. W. Moes, »De Amsterdamsche boekdruckkers en uitgevers in de 16:e eeuw» (4 bd, 1900—15); E. Voullième, »Die deutschen Drucket des 15. Jahrhunderts» (2 Aufl. 1922); E. Pastorello, »Tipografi, editori, librai a Venezia nel secolo 16» (1924); I Collijn, »översikt av det svenska boktryckets historia 1483—1700» (i »Dahls Bib-liotekshandbok», 1, 1924); L. Nielsen, »Den danske og norske Bogtryks Historie» (i »Haandbog i Bibliotekskundskab», 1, 1924). H. W-r. Teknik. Boktrycket kan sägas omfatta tre olika från varandra väsentligt skilda grenar: gjutningen av boktryckstyperna, stilgjutningen (se d. o.) — numera väsentligen utövad som självständigt yrke —, typernas sammanställning till en tryckform, sättningen, och själva tryckningen. — Boktryckstyperna (se d. o.) jämte utslutning (lägre typer, avsedda att utfylla mellanrummet mellan bokstäver och ord) förvaras uppsorterade i flata lådor, kaster, med olika stora fack. Fackens storlek och plats är sådan, att de typer, som förekomma oftast, finnas i större mängd och närmast till hands. Varje kast rymmer blott typer av en storlek, Tenakel. Sättskepp. grad, och stilsort. Rasterna förvaras i en pul-petliknande ställning, regal, å vars översida den kast, varur sättning sker, vilar i lutande ställning. Vid sättning står sättaren framför — 445 — — 446 —