BORRMASKINER ganska inskränkt användbarhet och äro därför mindre allmänna. b) Horisontala borr- och fräsmaski-ner, s. k. arborrmaskiner (av eng. arbor, spindel), utgöra en särskild typ av b., som väsentligt skiljer sig från de egentliga b. De användas för svarvning av cylindriska hål, t. ex. motor-, ångmaskin- och pumpcylindrar, för planfräsning av större ytor etc. Fig. 6 visar en stor arborrmaskin med uppspänningsplan P och styrdocka D. På stativet A är borrsupporten B rörlig i en lodrät slid. Dess vikt är utbalanserad med motvikter, fästa i kedjor el. wires, som löpa över hjul på stativets topp. Maskinen är försedd med växellåda för olika hastigheter och matning av borrstången S samt likaledes växlar för automatisk förskjutning av supporten längs stativet och detta längs bädden C. Vid ur-borrning av cylindrar användes ett vanligt svarvstål fäst i borrstångens ända. Arbetet blir alltså detsamma som vid vanlig svarvning, endast med den skillnaden att svarvstålet här rör sig, under det att arbetsstycket är stilla. Det sistnämnda fastspännes på en plan av gjutjärn el. ett på detta ställt borrbord. Vid urborrning av långa, i båda ändar öppna hål användes en stöddocka D för styrning av borrstången. Arborrmaskinerna utföras dels med borrstång, som malas fram i sin längdriktning under arbetet, dels med endast roterande borrstång och en matningsanordning med en skruv, som är lagrad i stången och längs denna förskjuter stålet och dess hållare. Mindre maskiner av detta slag utföras med fast borrsupport och ett uppspänningsbord, som är förställbart el. har automatisk matning i olika riktningar. Arborrmaskiner ha sin huvudsaki. användning för svarvning av ar- belsstycken, som på gr. av storlek och tyngd icke kunna bearbetas i vanliga svarvar. H. R-g. 2) Bergstekn. Maskiner för borrning av kilhål el. spränghål i bergarter och malmer medelst bergborr (se d. o.) äro av två väsentligen olika huvudtyper, dels stötborr-maskiner, dels hammarborrmaskiner. Båda dessa typer äro försedda med en fram-och återgående kolv; vid stötborrmaskinen är borret fästat vid kolven och deltager i dennas rörelser, varigenom borrskären en gång pr dubbelslag stöta mot hålets botten. Vid hammarborrmaskinen återigen rör sig kolven oberoende av borret, vars skär hela tiden pressas mot borrhålets botten och åstadkommer kraftiga slag på borrets nacke. Dessa slag fortplantas genom borrstången till borrskären. Av dessa två typer var stötborrmaskinen förr den dominerande, men dess användning har under årens lopp alltmer gått tillbaka till förmån för hammarborrmaskinen. Orsaken härtill är, att stötborrmaskinerna utmärka sig för stor energiförbrukning samt dessutom äro tunga och ohanterliga, varigenom arbetskostnaden blir hög. Medan den lättaste stötborrmaskinen väger 45 kg., väga fullt ut lika effektiva hammarborrmaskiner endast 10—25 kg. — B. måste föras framåt i samma mån, som borret fördjupat hålet, och sedan föras bakåt igen vid utbyte av borr. Borrbyte sker vanl. med 0,2 å 0,4 m:s mellanrum, allt efter bergets hårdhet. Vid stötborrmaskinerna sker maskinens rörelse, den s. k. matningen, med tillhjälp av en skruv, som vrides för hand. Vid hammarborrmaskinerna förekommer skruvmatning endast vid de tyngsta typerna; vid de lättare hålles maskinen i handen el. matas framåt genom en i ett rör gående, av ett tryckmedium påverkad kolv, som kan skjutas tillbaka, då fluidet släppes ut. Stötborrmaskinerna måste alltid monteras på en stadig pelare mellan rummets tak och botten el. också på en med vikter belastad trefot. De lättare handborrmaskinerna endast hållas i handen, el. ock spännes ovannämnda matar-anordning mot en grop i berget, en fastkilad planka, lätt spännpelare el. dyl. F. n. drivas praktiskt taget alla b. med tryckluft av 5—7 atm. Dessa maskiner äro försedda med en slid, som släpper in tryckluften omväxlande bakom och framför kolven, varigenom en fram- och återgående rörelse hos kolven ernås. Vid äldre typer av stötborr-maskiner påverkades sliden av kolven genom en rent mekanisk utväxling. Numera äro sli-derna tryckluftstyrda med tillhjälp av kolven, varigenom högre slagantal kan ernås. Stöt- — 701 — — 702 —