BORSTMASKAR ordnade, icke helt genomgående hålen. Vid bättre borstar göras hålen i stommen genomgående, och infästningen av borsten sker medelst metalltråd el. snöre. Tråden stickes in i ett hål och lägges om mitten av ett borstknippe, föres åter tillbaka genom hålet samt åtdrages. Proceduren upprepas därefter vid närliggande hål. För att fästtråden icke skall synas, belägger man ofta stommens översida med en tunn platta av trä, ben, metall el. dylikt. Cylindriska borstar, avsedda för rengöring av flaskor, rör o. d., framställas på så sätt, att borstknippena inläggas mellan två metalltrådar, vilka hopvridas spiralformigt. Vid tillverkning av större cylindriska borstar lindas borstknippenas ena ände med metalltråd och inskruvas i härför avpassade hål i valsar. R. L-n. Borstbrygga, elektrotekn., den ring på en likströmsmaskin el. kommutatormotor, som uppbär de bultar, på vilka borsthållarna äro fästa. Se Elektriska maskiner. R. L-n. Borstbälta se Bältdjur. Borste. 1) Elektrotekn., släpkontakt på elektriska maskiner för överföring av ström från fast till roterande del el. tvärtom. B. utgöres i regel av en klots av kol. — 2) Mek., verktyg, vanl. avsett för rengöring från smuts el. damm el. för påstrykning av färg el. dylikt. Jfr Borstbinder i. R. L-n. Bo'rstell, Karl Heinrich Ludwig von, tysk militär (1773—1844), officer vid kav., överste 1809, generallöjtnant 1814, general 1816 och avsked 1840. Deltog med utmärkelse i 1806 och 1813—14 års fälttåg, särsk. vid Gross-Beeren 23/s 1813, och var 1815 armékårchef under Blücher. För bristande stränghet vid bestraffandet av ett myteri dömdes B. till 4 års fästning men benådades snart och blev 1816 armékårchef i Königsberg. Ären 1825—40 var han generalguvernör i Koblenz. E. Bz. Borstgris, en art gnagare. Se Rörråtta. Borstigelkottar, Centetidce, en fam. bland in-sektätarna, uteslutande förekommande på Madagaskar. Man särskiljer två grupper, de egentliga borstigelkottarna, Centetince, och rismull-vadarna, Oryzorycti'næ. Mest känd är den till förstnämnda grupp hörande tanreken, Cen-te'tes ecauda'tus, vilken från Madagaskar inplanterats på Mauritius och Réunion. Tanreken är den största bland alla nu levande in-sektätare, i det att den når en längd av 40 cm. Huvudet är utdraget i en lång, spetsig nos; ögonen äro täml. små, öronen korta, breda och nakna. Bålen är undersätsig, svans saknas. Hörntänderna i underkäken stora; kindtänderna äro av enkel v-form. Hårbeklädnaden består av taggar, borst och hår, vilka genom mel lanformer övergå i varandra. Hos en närstående form, Eri'culus seto'sus, är taggbeväp-ningen betydligt kraftigare, ung. som hos en igelkott. Tanreken lever av insekter, maskar och sniglar; är i rörelse huvudsaki. om natten. Den förföljes för köttets skull, vilket av in- Tanrek, Centetes ecaudatus. födingarna betraktas som en läckerhet. Att den alltjämt är täml. vanlig torde bero på dess kraftiga förökning; ungarna kunna vara ända till 21 i kullen. E. D-r. Borstj [bårfc], i Ryssland införd polsk nationalrätt: soppa av i köttspad kokta grönsaker, vitlök, rödlök, rovor och starka kryddor, till vilken sättas bitar av stekt anka och köttkorv. [E. M. P. W.] Borstmaskar, Chæto'poda (se Chætæ), en klass tillhörande ringmaskarna (se d. o.). På den långsträckta, i tvärsnitt vanl. rundade kroppen markera djupa fåror gränsen mellan de olika segmenten, vilka med undanlag av de främsta oftast äro lika utvecklade (homonom segmentering). Denna segmentering gör sig gällande även i kroppens inre byggnad, i det att tunna membraner, som gå från kroppsväg-gen till tarmen, uppdela själva kroppshålan i mer el. mindre helt avskilda kamrar, motsvarande den yttre segmenteringen, och även de olika organsystemen, tarmkanalen undantagen, uppvisa en segmental anordning. Nervsystemet består således av en över svalget belägen hjärna, som genom kommissurer står i förbindelse med två på djurets buksida förlöpande nervsträngar. Dessa äro i varje segment försedda med ett par ganglier. Sinnesorganen utgöras av på huvudet belägna, grop- el. blås-formiga ögon, ett nackorgan, som sannolikt är säte för kemiskt sinne, samt över kroppen spridda känselborst. Blodkärlssystemet består vanl. av ett över och ett under tarmen beläget kärl. Blodet är ofta färgat rött el. grönt. Rygg-och bukkärlen äro i varje segment inbördes förbundna med ett par kärlslyngor. Tarmen för — 709 — — 710 —