BOSTRÖM rätt med proportionella val till A. k., föll vid 1904 års riksdag och likaså (efter B:s avgång) vid den följande. På basis av en kommittéutredning och direkta underhandlingar med norska statsrådet hade K en kommuniké av 24/a 1903 ställts i utsikt, att Norge skulle erhålla eget konsulatväsen men med bibehållen diplomatisk gemenskap. Men då den preliminära lösningen började närmare dryftas, visade det sig omöjligt att komma till uppgörelse. Häröver uppstod i Norge häftig förbittring, som främst riktades mot B., och då samtidigt motsatser yppade sig inom sv. statsrådet, avgick han i april 1905. Samtidigt valdes han till universitetskansler men fick som sådan fungera icke fullt två år. — Bland B:s många utmärkelser må nämnas hedersdoktorat i Lund (1900). Hans efterlämnade papper äro deponerade i Riksarkivet men få öppnas först 1937. — Litt.: V. Spångberg, »E. G. B. till östanå» (1905; en häftig stridsskrift); Hj. Haralds, »E. G. B.» (1907, i serien »Svenskar»); S. J. Boéthius, »E. G. B.» (i »Svenskt biografiskt lexikon», 5, 1925; bygger bl. a. på samtida brev och anteckningar); G. Billing, »Anteckningar från riksdagar och kyrkomöten 1893—1906, utg. av Carl Hallen-dorff» (1928). E. Ths. 3) Filip August B., den föregåendes bror, godsägare, politiker (1843—1908), underlöjtnant vid Livregementets husarkår 1867, rytt-mästares avsked 1878, innehavare av Tyn-nelsö fideikommiss i Södermanland 1869, driftig jordbrukare och kommunalman; led. av F. k. 1887— 1908, tillhörde från början det protektionistiska majoritetspartiet men intog med tiden en mer moderat ståndpunkt, led. av Statsutskottet 1888—94, ordf, i Bankoutskottet 1899—1901, 1903—05, landshövding i Södermanlands län 1894—1906. E. Ths. 4) Ebba Augusta, den föregåendes syster, filantrop, Samariterhemmets stiftare (1844— 1902). B. vistades med kortare avbrott 1878— 81 vid Pennefatherska diakonissanstalten i London och vid ett fattigsjukhus i Manchester. Hemkommen övertog hon 1882 Sedlighetsföre-ningens i Uppsala räddningshem. På B:s bekostnad utvidgades verksamheten, nya lokaler anskaffades flera gånger. Efter hand övergick räddningshemmet till att bli uppfostringsanstalt för tjänarinnor; ett barnhem invigdes 1886, ett nytt sjukhus 1893. Till detta senare knöts även utbildning av diakonissor och sjuksköterskor. 1899 överlämnade B. hela verksamheten åt stiftelsen Samariterhemmet (se d. o.). B. var till en början påverkad av anglosaxiska frikyrkliga rörelser och stod en tid nära den s. k. troshel-brägdagörelsen men närmade sig senare kyrkan. — Litt.: L. Munck, »E. A. B.» (1902). S. N. 5) Wollmar Filip B., son till B.'3), diplomat (f. 15/b 1878), förste sekreterare i Utrikes-dep. 1908, handsekreterare hos konungen 1910 —13, legationssekreterare i London 1913, kabinettssekreterare 1918, envoyé i Madrid och Lissabon 1922, delegerad vid förhandlingarna om handelsavtal med Spanien 1923—24, envoyé i Washington selan 1925. C. G. Th. Boström, Johan, ämbetsman, talman i borgarståndet (1662—1731), stadssekreterare, politiborgmästare och handelsborgmästare i Stockholm, led. av borgarståndet 1719, 1720 och ståndets talman 1726/27 och 1731. Fri från mera utpräglad partifärg, arbetsam och duglig insattes han i flera viktiga utskott och deputa-tioner, där hans sakkunskap särsk. togs i anspråk för bank- och lagfrågor. W. H-t. Boström, Carl-Gustaf, ögonläkare (f. 22/ü 1876), med. lic. 1906, marinläkarestipendiat 1902, förste marinläkare 1921; amanuens vid Serafimerlasarettets ögonavd. 1906—07, praktiserande ögonläkare i Stockholm sedan 1908, Järnvägsstyrelsens oftalmiatriske expert sedan 1917, Pensionsstyrelsens sedan 1924, sakkunnigt biträde åt flera kommittéer. B. har skrivit ett flertal uppsatser ang färgsinnet och om oftal-miatriska undersökningar på flottans personal. T. C-e. Boström, John Gustav, teolog (f. 31/s 1901), teol. d:r vid Lunds univ. 1928 (»Paronomasi i den äldre hebreiska maschallitteraturen»), docent i G. T:s exegetik s. å.; medverkar under sign. G. Bsm i »Svensk uppslagsbok». S. N. Boslrömia'n, anhängare av C. J. Boströms (se denne) filosofiska system. Boströmsförbundet stiftades 1908 av G. J. Keijser, Karl Pira m. fl. (egentliga uppslaget kom från kyrkoherde M. E. Klingstedt). B. vill verka för »bekantgörande, bevarande och, så vitt möjligt, utvecklande av Boströms livsåskådning samt av hans strängt vetenskapliga läror»; utgav i detta syfte under första decenniet en serie i regel smärre skrifter på 45 n:r. P. E. L. Boställe, kam., fastighet, som av ägaren, i regel det allmänna (staten el. kyrkan), upplåtits åt någon dess tjänsteman ss. bostad och (el.) anslag å lön. Under naturahushållningens dagar var b. snart sagt enda vägen att försörja — 779 — — 780 —