BOTOSANI Botrychium lunaria. från 1784 släkten Bogeman. Nuv. ägare är Carl Bogeman. — Litt.: S. Pira, »B.» (1927). C. V. J. Botosani [-JaTi-], distriktshuvudstad i n. ö. Rumänien; 33,000 inv. (1925). Staden har ett flertal kyrkor; kvarnindustri. H. S-n. Botpsalmer kallas vissa psalmer i Psaltaren i G. T., vari diktaren ger uttryck åt sitt syndmedvetande, klagar över de lidanden, inre och yttre, som följt på synden, anropar Gud om förlåtelse och försköning samt ofta slutar med förvissning el. åtminstone hopp om Guds nåd. Typiska b. äro 51 (»Gud, var mig nådig») och 130 (»Ur djupen ropar jag»); även 6, 32, 38, 102 och 143 höra till denna kategori. — Några av dessa förekomma i övers, el. omdiktning i Sv. ps. (se n:r 181, 182, 183, 196), i vilken f. ö. psalmer av botkaraktär återfinnas i avdelningarna 163—198 samt 384—391. Psalt. 51 är intagen i svenska kyrkohandboken ss. alternativ syndabekännelse för passionstiden och de stora högtidsdagarna. A. M-n. Botrel [båträ'l], Théodore, fransk visdiktare (1868—1925), var under kriget 1914—18 franska arméns förnämste visdiktare. Från denna tid förskriva sig vissamlingarna »Chants du bivouac» (1915) och »Chansorts de route» (1916). Tidigare hade B. publicerat åtskilliga diktsamlingar med motiv från Bretagne. A. Sj. Botry'chium, ormbunkssläkte tillhörande fam. Ophioglossa-ceæ, omfattar o. 16 arter, utbredda över nästan hela jorden. Fleråriga, lågväxta örter med kort, upprätt rotstock, talrika, ofta förgrenade rötter samt vanl. ett enda stamblad, som består av en steril, oftast mer el. mindre parbladig del och en fertil, förgrenad del, som bär sporfrukterna. I Sverige förekomma 7 arter, av vilka B. lunaria är täml. allmän på torra backar och betesmarker, de övriga mer el. mindre sällsynta. A. V-e. Botry'dium, algsläkte tillhörande gruppen Heteroco'ntæ inom grönalgerna. Växten är encellig, päronformad, c:a 2 mm. hög, försedd med rottrådar, talrika kromatoforer och cellkärnor. Fortplantningen sker förmedelst svärmsporer med 1 cilie. B. förekommer på fuktig lerjord. L. G. S. Botryilus, ett släkte, tillhörande klassen sjöpungar (se d. o.). Botryomykos [-å's], en mikroorganism, som hos häst framkallar en del svulstbildningar (botryomykomer), ss. loksvulster, sädes-strängfistlar samt juversvulster. Bakterierna tillhöra mikrokokkgruppen; de små kokkerna ligga vanl. i hopar, omgivna av en fin kapsel. Den upptages i kroppen genom sårnader i huden och framkallar en kronisk inflammation i bindväven med fistelbildning, hypertrofi av bindväven samt böldbildning med rikligt vårflöde. Behandlingen är rent operativ. V. M-r. Botry'tis, släkte tillhörande de ofullständigt kända svamparna och innefattande mögellik-nande former, som föröka sig genom knoppceller på trädformigt förgrenade hyfer samt angripa och förstöra ett flertal odlade växter. B bassiana förorsakar muskardinsjukan hos silkesmasken. Den s. k. B. cine'rea har befunnits vara det knoppcellalstrande stadiet av den till skivsvamparna hörande Scleroti'nia Fucke-liana (se d. o.). O. Gz. Botsakranient, se Bot. Botta. 1) Carlo B., italiensk diktare och historieskrivare (1766—1837), gick ss. anhängare av franska revolutionen i fransk tjänst och blev fransk militärläkare, under franska restaurationen rektor för akad. i Nancy, sedan i Rouen. B. skrev »Storia dTtalia dal 1789 al 1814» (4 bd, 1824). [S. Bin.] 2) Paul Émile B., den föregåendes son, (italiensk-) fransk arkeolog (1802—70), företog i ungdomen naturvetenskapliga studieresor samt blev sedan, under tjänstgöring som fransk konsul i Egypten, intresserad av Orientens forntid, gjorde 1842—45 utgrävningar i Mesopotamien och upptäckte därvid i Khosabad en del av det gamla Ninive (se Assyrien). B. blev grund-läggare av den assyriska vetenskapen. Bland hans arbeten märkes det stora verket »Monument de Ninive, découvert et décrit par P. E. B., mesuré et dessiné par E. Flandin» (5 bd, 1847—50). E. Wrgl. Botta, Vincenzo, italiensk lärd och förf. (1818—94), först lärare i Turin, sedan prof, i New York. B:s mest berömda arbete är »Dante as philosopher, patriot and poet» (1865). A. Sj. Bo'ttai, Giuseppe, italiensk statsman (f. 1895). Tidigt livligt verksam i pressen, spelade B. en framträdande roll vid den fascistiska rörelsens tillkomst (mars 1919) och blev led. — 807 — — 808 —